En egen dator eller surfplatta som tilldelas av skolan medför inte högre – eller lägre – resultat på de nationella proven i engelska, matematik eller svenska på högstadiet. Satsningen spelar heller ingen roll för sannolikheten att på sikt gå vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Det framgår av en studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet. Den bygger på ett stort antal högstadieskolor i 26 svenska kommuner under åren 2008–2016. Satsningen, som brukar kallas ”en elev, en dator” (eller 1:1), är rätt vanlig. Tanken är att IT-satsningen ska förbättra inlärningen...
Sedan 2018 listar WHO gaming disorder som en sjukdomsdiagnos. Den har ännu inte fått ett svenskt namn, men tillsammans med hasardspelsyndrom är det de enda missbruksdiagnoserna som inte bygger på att man tillför kroppen en kemisk substans. För att skapa en överblick över den forskning som finns publicerad kring datorspel och dess eventuella negativa konsekvenser fick institutionen CERA vid Göteborgs Universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt – som nu är klar. Hoppas att framtida forskning blir mer renodlad Definitionen i den nya diagnosen är tydlig: gaming disorder handlar...
Jenga är ett spel som går ut på att bygga ett så högt torn som möjligt med klossar. Från början är de staplade i lager om tre, vinkelrätt mot varandra. För spelarna gäller det att hitta de klossar som kan flyttas upp till toppen utan att tornet rasar. Det kräver både fingerfärdighet och känsla för fysikens lagar. En grupp forskare vid amerikanska Massachusetts Institute of Technology, MIT, har nu skapat en robot som lärt sig att spela spelet. Resultatet presenteras i Science Robotics . Roboten är utrustad med kamera och griparmar med kraftgivare som känner av motståndet när roboten försöker...
Ny teknik betyder nya, möjliga säkerhetsrisker. Det har en grupp forskare vid University of Washington i Seattle, USA, tagit fasta på. I en ny studie , som presenterades nyligen på en säkerhetskonferens, visar de hur dna kan användas för att sprida ett datorvirus. Så här gick dna-attacken till: Forskarna beställde först en bit konstgjort dna, bestående av en speciell sekvens av de genetiska byggstenarna a, t, c och g. Därefter matade de in den konstgjorda dna-snutten i en sekvenseringsmaskin som läser av ordningen på de genetiska bokstäverna. För att den genetiska informationen ska kunna...
Kan vi vara riktigt säkra på vilket sätt som är det allra mest effektiva för att stapla klot? Redan 1611 publicerade Johannes Kepler sin förmodan om hur det skulle göras så att det uppstår minst mellanrum mellan kloten. Det är precis så som de flesta av oss skulle göra: rada upp dem i ett lager sedan och fylla på med nästa lager i de gropar som bildas mellan de undre kloten. Det känns rätt. Ett riktigt matematiskt bevis för Keplers förmodan presenterades dock först 1998, av en matematiker som heter Thomas Hales. Eller också kom beviset 2005 . Eller kanske först nu . – Det som har publicerats...
Forskningen kring kvantdatorer har fått ett rejält uppsving de senaste åren. Både universitet och storföretag som Google och Microsoft satsar stora pengar på att utveckla tekniken, som lovar långt snabbare beräkningar än med dagens datorer. Men de kvantdatorer som hittills byggts i laboratoriemiljö är små och har mycket begränsad beräkningskapacitet. Det vill en internationell forskargrupp ändra på. I senaste numret av tidskriften Science Advances presenterar de en ritning till en storskalig kvantdator. – Vi har börjat arbeta med en prototyp för att demonstrera tekniken. Den väntas stå klar...
Matematikern Lady Ada, grevinna av Lovelace, var född i december 1815 och dotter till poeten Lord Byron. Vid 18 års ålder blev hon fascinerad av de maskiner som Charles Babbage hade skissat fram. För honom var hans differensmaskin, och sedan den analytiska maskinen, bara räknemaskiner för avancerade matematiska uppgifter. Ada Lovelace beskrev 1842 en algoritm för hur Babbage-maskinen skulle utföra sina beräkningar, något som betecknas som världens första datorprogram. Men hon hade också en vision: i framtiden skulle datorer inte bara kunna programmeras för godtyckliga beräkningsuppgifter,...
En grupp fysiker i Göteborg lyckades skapa en atom som de kunde prata med via ljudvågor. Det vanligaste sättet att hålla kontakt i atomvärlden är annars med ljus. Ljudvågorna rör sig dock 100 000 gånger långsammare än ljuset och därför kan de lättare manipuleras. Kvantfysikaliska förlopp i atomen går då att följa direkt medan de pågår. Hur lät det? Som en D-ton, fast 20 oktaver över den högsta tangenten på ett piano. – Vi har öppnat en ny dörr till kvantfysikens värld, där vi kan lyssna till och prata med atomer, säger Per Delsing, ledare för forskargruppen. Vår långsiktiga strävan är att...
Datorn Tianhe-I har konstruerats vid National university of defense technology i Kina och klarar 2,5 triljoner beräkningar i sekunden, eller 2,5 petaflops.
Svar: När Kungliga tekniska högskolans nya superdator Cray XE6 är fullt utbyggd kring årsskiftet 2010/11 har den en kapacitet på 300 teraflops, det vill säga 300 biljoner matematiska operationer p
