dna | Forskning & Framsteg

Språk och arkeologi möts i nytt center

Ett nytt center med tvärvetenskaplig forskning kring de forna indoeuropéernas kultur, språk och arkeologi har bildats vid Stockholms universitet. Där ska nya rön länkas samman, med dna-analys som en viktig nyckel. Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, är densom ska leda centret.

Så löste släktforskaren dubbelmordet

Släktforskaren Peter Sjölund löste dubbelmordet i Linköping tillsammans med polisen. Här skriver han själv om den komplicerade dna-analysen.

Gener gör stadsfåglar bättre rustade för stress

Talgoxar är vanliga i hela Europa och det är sedan tidigare känt att fåglar från olika europeiska populationer är genetiskt ganska lika varandra. Nu kommer dock oväntade forskningsresultat. I en ny studie har forskare identifierat tydliga genetiska skillnader mellan talgoxar som lever i städer jämfört med talgoxar som lever i lantlig miljö. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications . Generna skiljer sig åt – Talgoxar som lever i städer är mer aggressiva och innovativa. De är så illa tvungna att vara lite tuffare för att komma åt mat. Det här vet man sedan tidigare, men man har...

Alla gener kartlagda hos 35.000 år gammal kvinna

När den moderna människan kom till Europa från Afrika, för drygt 40 000 år sedan, ökade risken för en rad genetiskt överförda sjukdomar. Det är en bild som tidigare forskning pekat på. Men den stämmer inte, enligt svenska forskare som nu har kartlagt hela genomet för en kvinna som levde på Balkan för 35 000 år sedan. – Det pågår en debatt om att när den moderna människan kom till Europa ska det ha uppstått en genetisk flaskhals, det vill säga att den genetiska diversiteten minskade. Det ökar i sin tur risken för inavelssjukdomar. Men den här kvinnan hade en oväntat stor genetisk diversitet,...

BLOGG: Lars Olof Björn

Det genetiska alfabetet

Som en stor del av allmänheten numera känner till, innehåller DNA fyra olika slags nukleobaser, nämligen adenin, cytosin, guanin och tymin (betecknade A, C, G och T). RNA innehåller uracil (U) i stället för tymin. Man trodde länge att dessa var de enda «bokstäverna» i den genetiska informationen hos alla organismer och virus. Emellertid fann man redan 1977 ett virus som angriper cyanobakterier,...

Inga ärvda dna-skador hos barn efter Tjernobyl

Det har gått 35 år sedan reaktor fyra i kärnkraftverket i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen havererade och stora mängder radioaktivt material i form av partiklar och joniserande strålning spreds. Initialt avled 30 personer och 134 drabbades av strålsjuka, varav 11 avled i sviterna under de följande tio åren. Frågan var om även nästa generation skulle drabbas av skador som ett resultat av att dna i föräldrarnas könsceller skadats av strålningen. Nu har ett internationellt forskarlag undersökt 105 familjer med sammanlagt 130 barn. Forskarna har vetat att en eller båda föräldrarna varit...

Jane Austens text lagras – i plast

Informationsmängden ökar snabbt i samhället och forskare söker effektivare, billigare och mer långsiktigt hållbara sätt att lagra data. Att använda molekyler, till exempel i form av olika polymerer, är ett alternativ. En stor fördel är högre informationstäthet. Jämfört med de minnen som sitter i våra datorer, kan ett polymerminne rymma 1 000 gånger mer data utan att ta upp mer plats. Men att koda om information så att den kan lagras i polymerer är både dyrt och tidsödande. Forskare vid University of Texas, USA, har tagit tekniken ett steg framåt genom en ny metod för att koda och sedan läsa...

Rekordgammalt mammut-dna överraskar

Mammutarna brukar ses som istidens ikondjur. Men faktum är att de – i likhet med de övriga elefantdjuren , härstammar från Afrika. Därifrån vandrade de norrut och gav upphov till nya arter i Europa, Asien och Nordamerika. Nu har ett internationellt forskarteam lett av svenska forskare lyckats analyserat dna från tre mammutar som hittats i Sibiren, varav två beräknas ha levt för mer än en miljon år sedan. Det är ett nytt rekord för analys av uråldrigt dna, det äldsta dna:t fram till nu kommer från en häst som levde för cirka 700 000 år sedan. En ny sorts mammut Analyserna bjuder på en rad...

Genteknik avslöjar älgens förflutna

Forskare har för första gången kartlagt hela arvsmassan hos Alces alces, den europeiska älgen. Referensgenomet innehåller artens samtliga dna-sekvenser och bygger på flera analyser av muskelvävnad insamlad år 1980 från en älg i Gävleborg. – Att jämför referensgenomet med redan tillgänglig genetisk data lät oss spåra hur arvsmassan förändrats över tid. Vi kunde även rekonstruera hur populationen ökat och minskat i storlek, säger David Díez-del-Molino , som forskar om paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet och är en av forskarna bakom studien. Återblicken tiotusentals år bakåt i tiden...

Jätteprojekt ska förklara forntida migration

Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen , professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t. – Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol...

Neandertalar-gener gör covid-19 extra dödlig i Europa

Att hög ålder och manligt kön utgör riskfaktorer för att drabbas hårt av covid-19 är redan känt. Det handlar om allvarliga komplikationer som kan kräva respiratorvård och kosta patienten livet. Nyligen visades att risken att bli allvarligt sjuk var upp till tre gånger så hög för personer med en viss variant av en grupp gener. Nu har svenska forskare kunnat spåra genvariantens ursprung och ge svar på varför bara en del av oss är bärare. Fyndet bygger på en jämförelse mellan modern arvsmassa och dna från en neandertalare som levde för 50 000 år sedan i dagens Kroatien. – Genvarianten som ökar...

Vikingar – med brokigt ursprung

Studien som letts av den danske dna-forskaren Eske Willerslev visar att de nordbor som for i viking inte bara spred sina gener i alla väderstreck – de tog också in gener. Och inte nog med det. Analyser av 442 individer visar att en del som deltog i vikingafärder också kom från fjärran. – Det rimmar väl med de diskussioner som länge funnits bland arkeologer och stärker vad vi tänkt oss men inte kunnat bevisa. Det visar tydligt på komplexiteten, att identiteten viking inte är genetisk, utan kulturell, säger arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson vid Uppsala universitet , verksam i projektet...

Dödahavsrullarnas dna kartläggs i Uppsala

Tidigare har man trott att Dödahavsrullarna skrevs av en isolerad sekt, men så verkar inte vara fallet. Vid Evolutionsbiologiskt centrum, EBC, i Uppsala har forskare analyserat dna från ett 40-tal småbitar av rullar från bland annat Qumran vid Döda havet. Där har man hittat de flesta skriftrullarna, som är 2000 år gamla och bland annat innehåller texter som senare kommit att ingå i Bibeln och den judiska Toran. Materialet är ytterst fragmentiserat – omkring 25.000 större och mindre bitar har pusslats ihop till cirka 1000 rullar. Svårigheten att pussla rätt gör tolkningen av texterna svår...

Dna ritar om Carl von Linnés släktträd

Valarna är hovdjur och papayan en senapsväxt. Falkarna är närmare släkt med talgoxar än med hökar. Dna-analyser har ritat om arternas utvecklingsträd. Men Linné hade inte fått allt om bakfoten – mycket av hans systematik håller än.

Så samlar bin pollen i stan

Ett amerikanskt forskarteam har detaljstuderat honungsbin som lever i Philadelphia, en stad med närmare två miljoner invånare. Forskarnas undersökningar visar att tidigt på våren samlar bina pollen från inhemska växter men ju längre säsongen fortskrider, desto mer beroende blir de av introducerade prydnadsväxter. En annan slutsats är att fleråriga växter är mer betydelsefulla än ett-och tvååriga växter. Forskarna har använt sig av avancerade bikupor som de placerade på tolv olika platser i Philadelphia. Bikuporna hade så kallade pollenfällor som tog regelbundna prover från det pollen som bina...