dna

Skyterna var en brokig skara

Området kring Svarta havet dominerades för över 2 000 år sedan av skyterna. Den grekiske historikern Herodotos beskrev dem som skickliga ryttare och bågskyttar. Men de bestod av allt att döma av olika folkgrupper som blandats med varandra. Det framgår av en ny studie som arkeologer vid Stockholms universitet genomfört, där dna från 35 individer analyserats. Dessa individer tillhörde folkgrupperna kimmerier, skyter, sarmater och srubnaya-folket. Dessa fyra grupper levde under antiken på stäpperna norr om Svarta och Kaspiska havet. De var huvudsakligen nomadiserade och talade sannolikt...

Dna-kod med datavirus

Ny teknik betyder nya, möjliga säkerhetsrisker. Det har en grupp forskare vid University of Washington i Seattle, USA, tagit fasta på. I en ny studie , som presenterades nyligen på en säkerhetskonferens, visar de hur dna kan användas för att sprida ett datorvirus. Så här gick dna-attacken till: Forskarna beställde först en bit konstgjort dna, bestående av en speciell sekvens av de genetiska byggstenarna a, t, c och g. Därefter matade de in den konstgjorda dna-snutten i en sekvenseringsmaskin som läser av ordningen på de genetiska bokstäverna. För att den genetiska informationen ska kunna...

Barnmumie belyser koppornas historia

Kryptorna under Den Heliga Andens kyrka mitt i Litauens huvudstad Vilnius innehåller kvarlevor av cirka 600 naturligt mumifierade människor. Nu har en internationell forskargrupp analyserat arvsmassa från en av dem, ett cirka treårigt barn som dog av smittkoppor någon gång mellan 1643 och 1665. Genetiska analyser visar att barnets virus – den hittills äldsta kartlagda stammen av smittkoppor – är en föregångare till alla kända stammar, och att merparten av smittans genetiska variation har uppstått under de senaste seklerna. Det finns rapporter om mer än 3 000 år gamla egyptiska mumier med ärr...

Svensk arvsmassa kartlagd

Det har blivit rutin att avläsa hela arvsmassan hos människor med sällsynta genetiska sjukdomar. För att avgöra om en viss genvariant är orsaken till symtomen är det viktigt att ha ett jämförelsematerial från befolkningen i stort. – Om genen är vanlig så kan den ju inte orsaka en ovanlig sjukdom, säger Anna Wedell, professor i klinisk genetik vid Karolinska institutet. Den nya databasen är framtagen av Science for Life Laboratory, ett samarbete mellan flera universitet. Den ska vara ett verktyg inom både forskning och diagnostik av genetiska sjukdomar. Enligt ett pressmeddelande är personerna...

BLOGG: Lars Olof Björn

Ett par steg mot spegelvänt liv

För över tvåhundra år sedan insåg Jean Baptiste Biot att det måste finnas molekyler som är spegelbilder av varandra, och 1849 visade Louis Pasteur att två former av vinsyra bildar kristaller som är varandras spegelbilder. Så småningom har det visat sig, att många av molekylerna i levande varelser är asymmetriska, men bara förekommer i en av två möjliga former. Exempelvis är alla DNA-molekyler...

Gener bakom tvillingfödsel har identifierats

En kvinna med släktingar som fött tvåäggstvillingar har själv en ökad sannolikhet för att bli tvillingmamma. Det har varit känt länge. Nu har forskare hittat en del av förklaringen i form av två gener. – Båda påverkar hur många ägg som släpps från äggstockarna, säger Patrik Magnusson, medicinsk genetiker på Karolinska institutet och ansvarig för det svenska tvillingregistret. Han ingår i en internationell forskargrupp som jämfört arvsmassan hos mammor till tvåäggstvillingar med andra mammor i Nederländerna, USA, Australien och på Island. Ingen av kvinnorna hade genomgått provrörsbefruktning,...

Dna-läsning passerar drömgräns

– Våra första kunder kommer att få sina resultat i juni eller juli, säger Mirza Cifric, vd för företaget Veritas Genetics i USA. För 999 dollar – motsvarande drygt 8 000 kronor – kommer de att få tillgång till all genetisk information som är lagrad i arvsmassan, det så kallade genomet. Det första utkastet till människans genom presenterades vid en presskonferens i Vita huset i USA år 2000. Det var resultatet av drygt tio års arbete med en budget på 17 miljarder kronor – långt mer än vad det kostar att bygga en rymdfärja. Vid ett forskarmöte året därpå talade visionära biologer om framtida...

Dna-analyser kan ersätta provfiske

Hav och sjöar innehåller dna som kommer från fiskarnas avföring, urin och skinn. Det kallas för eDNA, environmental DNA . I takt med att analysmetoderna blivit enklare och billigare så har dna-resterna blivit en viktig informationskälla. Till exempel har danska forskare identifierat 15 olika fiskarter ur ett vattenprov på en halv liter – eDNA kan alltså användas till att undersöka artsammansättningen i olika havsområden. Nu har japanska forskare visat att man även kan beräkna mängden fisk med hjälp av dna-resterna i haven. De har undersökt hur mycket eDNA som makrillar släpper ifrån sig...

DNA-hårddisk kan lagra data i en miljon år

Tänk dig att kunna lagra all viktig information på internet i en miljon år. Det kan bli möjlighet genom att använda cellernas egna lagringsmedium: DNA. Metoden bygger på att koda om digital data till DNA och koda tillbaka den till ettor och nollor igen vid behov. – DNA har den fördelen att data lagras i tre dimensioner i stället för i två som på en hårddisk. Lagring i volym är mer attraktivt och tar mindre fysisk plats, säger Lukas Käll, lektor i statistisk bioteknologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Idag finns snabba metoder för att läsa av DNA. Dessa är dock inte helt felfria...

En illustration av enzymet som är oskadliggjort

Nytt ämne slår ut tumörens livvakt

Tumörer är listiga, föränderliga och snabbväxande. De utsöndrar fria radikaler som påverkar cancerns arvsmassa, får den att mutera så att den kan växa till en stor och dödlig tumör. Men fria radikaler som tillåts härja helt fritt angriper också delar av tumörens arvsmassa, dna, så att cancercellerna kan brytas sönder och dö. Cancerceller har därför utvecklat en mekanism som ser till att fria radikaler inte ger dödliga skador på deras eget dna. Ett slags livvakter i form av enzymet MTH1 städar bort och förintar skadade dna-bitar. Arvsmassan hålls då intakt och hindrar därmed cancercellerna...

Mammut-dna återanvänds av bakterier

Världen vimlar av korta och skadade dna-fragment som är på väg att brytas ner. Nu har en dansk-norsk forskargrupp sett att bakterier kan återanvända dessa små dna-bitar i sin egen arvsmassa. Tidigare trodde man att bakterier bara kunde använda långa och oskadade dna-fragment, vilka är sällsynta, eftersom de snabbt bryts ner till kortare bitar. De korta fragmenten finns däremot kvar i omgivningen under hundratusentals år. Den nya studien, som publicerats i PNAS , visar att bakterier bland annat kan ta upp 43 000 år gamla dna-fragment från en mammut. – Det här betyder att allt dna i vår...

Det finns en exakt klocka i vår arvsmassa

Genom att mäta en naturlig åldringsprocess av dna i olika mänskliga vävnadsprover, har forskare vid University of California, Los Angeles (UCLA), upptäckt att mätningarna kan användas som en inneboende, biologisk klocka. Forskarna har studerat så kallad metylering av dna, en naturlig process som leder till en kemisk förändring av dna. Den nyfunna biologiska klockan går snabbare från födseln, upp till cirka tjugoårsåldern. Därefter tickar den i en konstant hastighet. Studierna visar att denna biologiska klocka stämmer mycket väl överens med den kronologiska. I stamceller från vuxna, som...

Sök på sajten