energiforskning

Energisnåla lampor ger ingen energibesparing

De senaste fyra åren har den del av jordytan som är belyst på natten ökat med 2,2 procent per år. Ljuset har samtidigt ökat i intensitet i samma takt, enligt en ny studie i Science Advances . Mätningarna har gjorts från en satellit med speciella instrument som fångar nattljusets utbredning och intensitet, under perioden oktober 2012 till oktober 2016. Men det finns en viktig begränsning – instrumenten kan inte registrera ljus med våglängder kortare än 500 nanometer, det vill säga i det blå området. Det innebär att en stor del av ljuset från alla nya, energisnåla LED-lampor inte kunde...

Här växer framtidens drivmedel

Sveriges finansminister får en fråga i tv sommaren 2017, om var alla alternativa drivmedel egentligen ska komma ifrån, då all bensin och diesel ska ersättas med alternativa energikällor fram till år 2050. Hon svarar med ett enda ord: ”Skogen”. Regeringen vill se en övergång till en biobaserad ekonomi. Om målet ska kunna förverkligas, så krävs mer skogsråvara. Det är en av slutsatserna i regeringens nystartade strategiska samverkansprogram – Cirkulär och biobaserad ekonomi. Men företrädare för den svenska skogsindustrin oroar sig för att regeringens linje kommer att leda till råvarubrist. Man...

Svensk klimatbov tämjs med vätgas

”Det är stort, gigantiskt. Hela det moderna samhället bygger på storskalig järnframställning, och kol är en absolut nödvändig del av processen. För att byta ut kolet måste vi bygga upp ett i grunden nytt system.” Martin Pei har arbetat länge inom den svenska stålindustrin. Han har en doktorsexamen i metallurgi vid Kungliga tekniska högskolan och leder sedan tre år tillbaka teknikutvecklingen på stålföretaget SSAB. Ändå har han svårt att hitta de rätta orden för att beskriva omfattningen av det senaste projektet. Det går ut på att stöpa om en av världens äldsta industriprocesser, masugnen...

Experimentön

Ulrik och Britta Andreassons hus ligger vackert nära vattnet på södra Bornholm. Från vardagsrumsfönstret är det fri utsikt över Östersjön som skummar i blåsten. Men det är inte utsikten vi kommit för att beundra. I stället öppnar Ulrik en skrubb vid entrén och pekar på en grå liten box med knappar och en display som placerats vid elskåpet. – Det är själva hjärnan, säger han. Skulle vinden plötsligt avta och vindsnurrorna på ön sakta in, så skickar boxen en signal till de elektriska elementen i huset att sänka värmen. – Det sker automatiskt. Vi märker ingenting, intygar Ulrik. Liknande...

Nu lyfter elplanen

Serviceteknikern drar ut laddkontakten från planets ena sida. Klart för start. Ljudlöst rullar planet mot startbanan. Det enda som de 50 passagerarna hör när planet skjuter fart är ett svagt vinande. Den 40 mil långa resan klaras av på drygt en timme. Utsläppen av koldioxid är noll.

För...

BLOGG: Lars Olof Björn

Energi från Jorden

Solenergi tillvaratas ju enligt flera olika metoder, både av människor och andra organismer. Men också jorden strålar ut energi, faktiskt lite mer än den mottar i form av solstrålning. I den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS beskriver Steven Byrnes och medarbetare principerna för hur man skulle kunna tillvarata denna energi.

När är bästa tiden att öppna fönstret?

Hur en byggnad svarar på värmetillförsel (solinstrålning, kroppsvärme, elanvändning med mera) bestäms av dess så kallade tidskonstant. Denna beror på husets ”termiska massa” (exempelvis tegel/cementstomme eller träbjälklag) samt på dess isolerförmåga och ventilationsflöde. För att hålla huset svalt under heta sommardagar gäller i teorin detta: Intaget av uteluft bör minimeras så länge inomhustemperaturen är lägre än utomhustemperaturen, men så fort temperaturen inomhus blir högre än temperaturen utomhus bör byggnaden i stället öppnas för uteluft genom vädring eller forcerad ventilation. En...

Här byggs den första flytande vindkraftsparken

Efter sommaren ska fem gigantiska vindkraftverk, hela 175 meter höga, färdas över Nordsjön. Från varvet i sydvästra Norge bogseras de till Peterhead norr om Aberdeen i Skottland. Där ska de förankras några mil utanför kusten på cirka 100 meters djup. Tillsammans ska de ge tillräckligt med el för att försörja 20 000 hushåll. Bakom projektet står det norska oljebolaget Statoil, som har testat en mindre variant i drygt sex år. – Erfarenheterna är väldigt goda. Produktionen har varit lika bra eller högre jämfört med andra vindkraftverk med samma typ av turbin. Den har också visat sig klara stark...

Gula och röda virvlar som illustrerar energi.

Kaxig firma startar liten fusionsreaktor

Det brittiska företaget Tokamak har utvecklat en kompakt fusionsreaktor som nu har startat och börjat skapa ett plasma – en laddad gas. De går djärvt ut med sin målsättning: att kunna leverera kommersiell elproduktion till 2030. Fusionskraft efterliknar solens sätt att skapa energi, genom att slå ihop atomkärnor med varandra. El från fusionskraft har länge varit en hägrande möjlighet, som ständigt tycks befinna sig på 30 års avstånd. Företagets ambitionsnivå kan jämföras med att den stora internationella fusionsanläggningen Iter , som ska tas i bruk ungefär 2023, inte är tänkt att producera...

De testar ett nytt sätt att fånga solen

Forskaren Malin Johansson sätter fast två elklämmor på en liten gulbrun glasbit och placerar den under en stark lampa. Dags för ännu ett solcellstest på Avdelningen för fysikalisk kemi vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Ljuset från lampan är lika starkt som en solig dag utomhus. På datorskärmen avslöjas hur mycket av solljuset som solcellen omvandlar till elektricitet. Ämnet i det gulbruna skiktet på glaset består av perovskit. Det har visat sig ha en enastående förmåga att suga åt sig ljusenergi och omvandla den till elektricitet. På bara några år har det seglat upp som solcellsforskarnas...

Vindenergi lagras i sten

Ett nytt sätt att lagra vindenergi i varma stenar testas i norra Tyskland. Metoden bygger på att överskottsel från vindkraftverk värmer upp luft, som i sin tur värmer upp ett isolerat lager med stenar till över 600 grader Celsius. Värmeenergin kan sedan plockas ut som el genom att värmen från stenarna driver en ångpanna kopplad till en ångturbin. Tester pågår och i början av nästa år kommer en första försöksanläggning att byggas i Hamburg-området. Då ska omkring 2 000 kubikmeter sten placeras i en stor container, som ska ge 1,5 megawatt i upp till 24 timmar. Systemet kan byggas jämförelsevis...

15 procent

Under förra året skedde för första gången en större utbyggnad av förnybara energikällor än av kolkraft i världen. Varje dag installerades i genomsnitt en halv miljon nya solpaneler, och bara i Kina byggdes två nya vindkraftverk varje timme. Utbyggnadstakten av förnybar energi ökade med 15 procent jämfört med 2014. Prognosen är att 28 procent av världens elproduktion kommer från sol, vind och andra förnybara energikällor om fem år. I dag är andelen 23 procent. Källa: International energy agency

Mer kraft från lugnare hav

Tio kilometer utanför Kungshamn i Sotenäs kommun i Bohuslän ligger världens första nätanslutna vågkraftspark. Den 21 januari i år lyckades företaget Seabased koppla upp sina generatorer och sitt ställverk på havsbotten mot energibolaget Fortums transformatorstation på land, belägen strax bakom Abbas fiskbullefabrik. Hittills har man placerat ut 36 generatorer, med en sammanlagd effekt av 1 megawatt (MW), vilket kan ge el till över hundra hushåll. Enligt avtal ska vågkraftsparken successivt byggas ut till det tiodubbla. Den 21 januari var därför en märkesdag för den växande skara av uppfinnare...

LED – ett nytt sätt att lysa upp världen

Uppfinningen: Den blå lysdioden Lysdiodens hjärta är inte större än ett sandkorn, och består av flera skikt av halvledarmaterialet galliumnitrid (GaN) och dess legeringar. I n-skiktet finns det många fria negativt laddade elektroner, medan det i p-skiktet saknas elektroner – där dominerar de positivt laddade hålen. Elektrisk spänning driver elektroner och hålen mot varandra och i mötet sänds ljus ut. Ljusets våglängd beror helt och hållet på halvledaren. Det blå ljuset ligger i den kortvågiga änden av regnbågen och kan bara alstras i vissa material. De två största utmaningarna, som ingen ...

Kärnfusion billigare än kol

Solen alstrar energi i sitt inre där vätekärnor slås ihop till helium i en process känd som fusion. Av alla kända sätt att få fram energi är fusionen det mest effektiva. Men att härma fusion i en reaktor på jorden möter stora svårigheter. Det svåraste är att få fram tillräckligt högt gastryck. Problemet löses genom att i stället värma upp gasen till tiotals miljoner grader. Fast då blir gasen, plasman, så het att den måste hållas ihop av ett magnetiskt fält för att inte smälta reaktorsväggarna. Det finns i dag två dominerande sätt att lösa reaktorns arkitektur: tokamaken och stellaratorn. I...

Framtidens elbilar kan drivas av vind

Vägtrafiken i Sverige använder varje år ungefär 85 TWh energi, uteslutande av fossilt ursprung. Av den energin är det bara en femtedel, 17 TWh, som omvandlas till rörelse. Resten blir värme och buller. En elbil har en verkningsgrad på 83 procent, varför det skulle räcka med ungefär 21 TWh el för motsvarande transportarbete. Allt annat lika så skulle energianvändningen alltså minska med 64 TWh. Importen av fossila bränslen skulle minska med 80 procent och utsläppen av koldioxid skulle minska med cirka 20 miljoner ton per år. Om dessa 21 TWh el alstras med kolkraft vore dock inte mycket vunnet...