geologi

Jordmagneten vände långsamt

Var och en som har använt en vanlig kompass har sett effekten av jordens magnetfält. Men kompassriktningen är inte helt konstant, och geofysiker har sedan 1960-talet känt till att jordens magnetfält också kan byta riktning helt och hållet. Men hur lång tid en sådan polvändning tar är en omdiskuterad fråga. Vissa forskare har föreslagit att det kan ta 1 000 år eller mindre. Nu har en forskargrupp från USA och Japan lagt ihop många olika geologiska prover från den senaste polvändningen, som fullbordades för 773 000 år sedan, och kommit fram till att hela processen tog betydligt längre tid,...

Supernovadamm faller ännu på Antarktis

Ett tyskt forskarlag har analyserat järnisotoper i snö som har fallit på Antarktis under de senaste 20 åren. De hittade tecken på att vår planet fortfarande tar emot stoft från ett interstellärt moln av material från supernovor. Isotopen järn-60 har en halveringstid på 2,6 miljoner år, vilket betyder att att järn-60 som hittas idag måste ha uppstått långt efter att solsystemet blev till. Järn-60 kan bildas i olika processer, men när forskarna jämförde med halten av andra isotoper kunde de se att dammet på Antarktis hade den sammansättning de förväntar sig från just en supernova. Samma sorts...

Vulkanutbrott bakom största massutdöendet

För ungefär 250 miljoner år sedan försvann drygt 95 procent av alla havslevande arter och ungefär 70 procent av de landlevande arterna. Det så kallade perm-triasutdöendet, som skedde på bara 100 000 år, är det mest omfattande och snabbaste utdöendet hittills. Nu har en forskargrupp från Kina och USA funnit stöd för att utdöendet orsakades av vulkanutbrott i det som i dag är Sibirien. Där finns enorma formationer av vulkaniska bergarter som kallas De sibiriska trapporna. De bildades ungefär samtidigt som perm-triasutdöendet ägde rum. Forskargruppen har undersökt sedimentlager i havsbottnarna...

Lätt att lossna från Mars

Mars har drygt hälften av jordens diameter (53 %), vilket ger cirka 15% av jordens volym och 11% av jordens massa (eftersom Mars densitet är mindre än jordens). Tyngdkraften vid Mars yta blir knappt 38% av tyngdkraften vid jordytan (eftersom man å andra sidan befinner sig närmare Mars mittpunkt). Det gör att det är lättare att slunga ut ett föremål från Mars yta än man skulle kunna tro. Alla Mars-stenar vi har här på jorden är Mars-meteoriter, vilka har slungats ut i rymden i samband med stora meteoritnedslag på Mars – för att några miljoner år senare landa på jorden. Det finns tre...

BLOGG: Lars Olof Björn

Geologisk Brexit

För 450 tusen år sedan var Nordsjön en insjö som i norr avgränsades från Atlanten av is och i söder av en ås av krita tvärs över Engelska Kanalen mellan nuvarande Dover och Calais. Havsnivån var då, under en av de många istider som kommit och gått, mycket lägre än nu på grund av all markfast is. När isen började smälta och sjön fylldes på av Rhen och andra floder, så uppstod till slut ett väldigt...

Kraftiga solstormar syns i isen

Solens yta skiftar och sjuder av fenomen som solfläckar och solfacklor. Ibland kan den också få större utbrott, som i värsta fall kan störa eller till och med slå ut viktig infrastruktur på jorden. Kraftiga solstormar har orsakat strömavbrott, och kan även hota satelliter och astronauter i omloppsbana. En internationell forskargrupp har nu upptäckt tecken på att vissa sådana utbrott genom historien har varit mycket kraftigare än de som har uppmätts i modern tid. Forskarna har mätt och analyserat halten av isotoper av beryllium och klor i borrkärnor av is från Grönland. Mängden av beryllium-10...

Kornen avslöjar rymdens förflutna

Birger Schmitz håller upp en liten mörk sten. Det är en meteorit som föll ned i Uganda på 1990-talet, och som han har köpt på e-bay. – Nu ska du få uppleva något unikt. Här på den låga bänken i laboratoriet har han lagt upp grå och rödaktiga stenskivor som alla har en mörk fläck. Han lutar sig med en teatralisk gest över dem och lägger stenen på en av fläckarna. – Nu återförenas de, efter att ha varit ifrån varandra i 470 miljoner år. Meteoriten och fläcken i stenen har samma ursprung. För ungefär 470 miljoner år sedan kolliderade två asteroider med varandra någonstans mellan Mars och Jupiter...

En robotbil på Mars yta, med en instrumentarm utsträckt mot marken.

Jordens kratrar ger kunskap om Mars

Den svenska geologen och kraterexperten Sanna Alwmark har nyligen börjat arbeta med en forskargrupp vid universitetet i Köpenhamn, som är specialiserad på att utforska Mars . Just nu bygger de instrument till Mars 2020 , den amerikanska roboten som ska studera geologin på vår grannplanet. Den ska dessutom ta borrprover ur marken som senare skickas tillbaka till jorden med en annan farkost. I det förberedande arbetet bidrar Sanna Alwmark bland annat med sin kunskap om kraterbildning. – Jag ska studera marsmeteoriter och kratrar här på jorden på ett sätt som sedan kan användas för att utforska...

Svartvit bild (gravyr): grottöppning med stalaktiter och stalagmiter - droppstenar.

Droppstenar ger arkeologer bättre koll på tiden

Genom att noggannt analysera avlagringarna i en kinesisk droppstensgrotta har forskare från Kina och USA fått nya mått på mängden kol 14 i atmosfären vid olika tidpunkter. Det här ger underlag för noggrannare kol 14-dateringar av till exempel arkeologiska fynd. – De har väldigt fina data. Det här ger en kontroll av andra mätserier, säger professor Göran Possnert på Uppsala universitet, som själv jobbat med kol 14-datering i flera decennier. De nya mätningarna ger en sammanhängande mätserie som sträcker sig 54 000 år tillbaka i tiden, vilket är nära gränsen för hur långt tillbaka kol 14-...

Vulkanutbrottskarta

En interaktiv, animerad karta över de vulkanutbrott och jordbävningar som har drabbat vår planet sedan år 1960. Det ger en tydlig bild av jordens dynamik, och var gränserna går mellan jordskorpans stora plattor.

Sand yr i vinden vid krönet av en sanddyn.

Tiden spåras i sandkornen

Hur gammal är en sanddyn? Kristaller av vissa mineraler, som kvarts och fältspat, innehåller en sorts klocka som anger hur länge sedan det var de utsattes för solljus. På så vis får geologer ännu ett sätt att upprätta en kronologi för landskapet. Genom att datera sanddyner kan de säga något om när det har förekommit omvälvningar som stora stormar, skogsbränder och påverkan av människor. Det är sedan länge känt var i Sverige det finns dyner och dynfält som formats av vinden. Däremot har det varit ganska okänt hur länge de har legat där de är. Landhöjningen ger ledtrådar, och ibland finns det...

Går det att se jordens lösa delar?

Jordskorpan är uppdelad i sju stora och en handfull mindre plattor, vilka rör sig långsamt i förhållande till varandra. Gränserna mellan plattorna syns bland annat som stråk där jordbävningar och vulkanutbrott är vanliga, exempelvis i en halvcirkel runt Stilla havet och som ett band från Medelhavet genom Syd- och Centralasien till Indonesiens övärld. Gränserna kan även ses i jordytans topografi. I oceanerna, där två plattor glider isär, markeras de av långa undervattensbergskedjor, kallade mittoceana ryggar. Dessa ger också upphov till öar, som Island. Där en oceanplatta dyker ner i den...

Trasiga hjul hindrar inte Marsroboten

Nya selfies tagna av en kamera på Curiosity-robotens arm visar att den oländiga terrängen på Mars har slitit ordentligt på däcken. På bilden syns hål och sprickor. Men det ska inte stoppa roboten, enligt Nasa som undersöker läget var femhundrade meter. Curiosity är stor som en bil och rullar på sex hjul, en halv meter höga och fyrtio centimeter breda. Varje hjul drivs av en egen motor och de bakre och främre hjulparen kan styras. Sedan landningen i augusti 2012 har roboten färdats en sträcka på nästan 13 kilometer. Nu är den nästan färdig med att genomkorsa ett särskilt grovt och stenigt...

"Med marina isar händer det fort"

Nu har forskare för första gången kunnat konstatera att ett istäcke, över en kilometer tjockt, sträckte sig över hela Norra ishavet så sent som för 140 000 år sedan. Istäcket var en så kallad shelfis, en nästan platt flytande is som hänger samman med inlandsisen. Upptäckten bekräftar en hypotes som funnits ända sedan 1970-talet men som inte kunnat fult ut undersökas. Med hjälp av isbrytaren Oden och avancerad ekolodsteknik har forskarna nu kunnat läsa av botten vid Lomonosovryggen, en grundare del av Norra ishavet som sträcker sig mellan norra Grönland och den Sibiriska kontinentalsockeln på...

En aktiv lavasjö sedan hundra år

Lavasjöar bildas när magma fyller en vulkankrater. Antingen tränger magman upp genom jordskorpan i gångar, eller så flyter den som ett lavaflöde på ytan och in i kratern. En lavasjö kan också bildas när lavan inte kan flyta ut ur en ny krater under ett utbrott. Lavasjöar kan vara upp till 100 meter djupa och upp till 1 000 meter breda. I dagsläget finns det sex aktiva lavasjöar i världen. En av dem är Erta Ale som har varit aktiv i minst 100 år. Erta Ale är alltså en permanent lavasjö, och ”permanent” betyder i det här sammanhanget att lavasjön är aktiv i flera decennier. Icke-permanenta...