Annons

Hjärndagen 2018

Vi är den enda art som utforskar vår egen hjärna. Men tanken på att människan skulle ha någon helt unik mental förmåga är omstridd. Den världsberömde primatologen Frans de Waal tog upp frågan i somras vid Fens forum, Europas största vetenskapliga konferens om hjärnan. Han berättade att han under sin långa karriär stött på 25 olika påståenden om unikt mänskliga förmågor, allt från att kunna tillverka verktyg till att undertrycka själviska beteenden. I samtliga fall har han hittat motexempel bland djur. Jag frågade honom om det trots allt inte skulle kunna finnas något i människans mentala...
Att neurovetenskapen har mycket att bidra med i skolan är något som Julia Uddén, hjärnforskare med inriktning på språk vid Stockholms universitet, kan skriva under på. Inte minst gäller det frågan om vilken strategi som är bäst för att lära barn att läsa. Antingen kan man fokusera på att barnen ska känna igen hela ord, ordbilder, eller att ljuda orden, bokstav för bokstav. Hjärnforskningen har visat att de här strategierna motsvaras av två separata vägar mellan syncentrum, långt bak i hjärnan, och hjärnans kognitiva funktioner, som ligger längre fram. – Det finns en myt om att man ska lära...
Som docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet forskar Christian Benedict om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. – Vi har olika sömnfaser: Först sover du ytligt, sedan kommer en period av djupsömn och sedan drömsömnen. Det tar cirka 90–120 minuter, sedan börjar du om på en ny sömncykel, berättar han. Varför har vi djupsömn? – Djupsömn hjälper dig att skala bort de nybildade kopplingar i hjärnan som inte behövs. Samtidigt främjar djupsömn befästandet av nyinlärda faktaminnen som är relevanta för ditt beteende under vakenheten. Vilken funktion har drömsömnen? – Efter att du har...