Annons

hjärnforskning

Ett område på hjärnans undersida som kallas hypotalamus bidrar till att reglera vätskebalansen i kroppen. Detta har varit känt sedan mitten av förra seklet. Nu har forskare i USA kopplat känslan av törst till en specifik typ av nervceller. Upptäckten visar hur en livsviktig drift bottnar i klart avgränsade nervkretsar. Forskarna använde en metod som kallas optogenetik. Den gör det möjligt att styra aktiviteten hos utvalda nervceller i realtid med laserljus via en fiberkabel in i hjärnan. När forskarna dämpade aktiviteten i en viss typ av celler hos en törstig mus slutade den att dricka. När...
Medierna exponerar oss dagligen för världens krig, terror och lidande. Med den senaste tidens flyktingvåg har berättelserna om krigets fasor klivit ännu närmare vardagen. Det har väckt avsky för de grymheter som begås och empati med de drabbade. Samtidigt har det också blivit uppenbart att empatin inte är obegränsad, inte blind för vem den riktas mot eller immun mot egna motiv. Vi har alla en intuitiv uppfattning om vad empati är: ungefär att förstå och dela en annan individs emotionella upplevelser utan att själv direkt uppleva samma sak – en form av ”vikarierande” upplevelse. Samtidigt är...
August Arfwedson, en ung kemist, saknar 80 milli­gram av något han inte vet vad det är. Det är omkring år 1817, den moderna kemin har utvecklats snabbt under några decennier och redan är nästan femtio grundämnen beskrivna. August Arfwedsons läromästare, den berömde professor Jacob Berzelius, är en av förgrundsgestalterna. August Arfwedson har just analyserat petalit, ett mineral funnet på Utö i Stockholms skärgård, för att försöka bestämma vilka grundämnen det består av. När han nu summerar resultaten blir beståndsdelarnas sammanlagda vikt alldeles för liten. ”Förlust: 0,080”, skriver han. 80...
Forskare i USA lät seende och blinda ligga i en hjärnkamera och via högtalare höra matematiska ekvationer, till exempel 27-12=x. Hos båda grupperna aktiverade ekvationerna områden ovanför tinningloberna som är kända för att gå igång på matematik. Hos de blinda ökade dessutom aktiviteten i en del av hjärnbarken i nacken som i vanliga fall är extremt specialicerad på att hantera synintryck. Båda grupperna lyckades ungefär lika bra med de matematiska uppgifterna. Men deras hjärna angrep alltså utmaningarna på olika sätt. Resultaten visar att den mänskliga hjärnbarken är ytterst formbar tidigt i...