klimat

Konstgjorda moln ska rädda barriärrevet

En fin dimma av havsvatten sprutas ur speciella munstycken, ungefär som en snökanon. När de små dropparna kommer ut i luften avdunstar vattnet och kvar blir små saltpartiklar som stiger och fungerar som kondensationskärnor för nya vattendroppar som ökar molnigheten så att mer solljus reflekteras bort. Det är teorin bakom ”marin molnblekning”, ett av flera koncept för att på konstgjord väg ändra jordens klimat, även kallat geoengineering. Molnblekning i praktiken För första gången har molnblekning testats i praktiken. Forskare i Australien har genomfört två fältexperiment där de sprutat ut...

Lera kan ersätta kalksten i cement

Efter domen i Mark- och miljööverdomstolen råder osäkerhet om företaget Cementa kan fortsätta att bryta kalk till cement i Slite på Gotland. Lera kan bli ett alternativ – åtminstone delvis.

IPCC:s rapport varnar för dyster klimatutveckling

IPCC:s delrapport bygger på en genomgång av över 14 000 vetenskapliga artiklar, och sammanfattar det rådande vetenskapliga läget om klimatförändringarna. Här följer några av sammanställningens främsta slutsatser i korthet: Rapporten slår fast att det utan tvekan är mänsklig påverkan som driver på klimatförändringarna, och att processen accelererar. Utan en markant minskning av växthusgasutsläppen redan under de närmsta 20 åren ser målet från Parisavtalet , om att hålla den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader celsius, ut att spricka. Människans påverkan på klimatet går att koppla...

Seglande jätte ska minska utsläpp

Kan en återgång till segel minska utsläppen till havs? Om fem år kan ett svenskutvecklat fraktfartyg segla över Nordatlanten. F&F har besökt ett av de svenska labb där fartyget utvecklas.

BLOGG: Lars Olof Björn

Minskning av metanutsläpp

Den stora utmaningen när det gäller att skydda vårt klimat är att minska utsläppen av koldioxid, men metan är också en viktig växthusgas, och per molekyl mycket verksammare än koldioxid. En stor andel av metanutsläppen kommer från idisslare som kor och får, närmare bestämt från mikroorganismer i deras våm. Man har arbetat hårt för att finna metoder att minska utsläppen. Det senaste är att...

De vill göra mer biogas och gödsel av kiss och bajs

Hur gör vi för att optimera återvinningen av det kiss och bajs som Sveriges djur och människor producerar under ett år? Den frågan har forskare från Linköpings universitet nu räknat på . Specifikt handlar det om att omvandla avfallet till biogas och gödsel. – Även om Sverige har gjort stora framsteg på dessa fronter så återstår mycket att göra för att nå regeringens mål kring miljö och hållbarhet . Där kommer vår studie in, säger Geneviève Metson , universitetslektor i teoretisk biologi och studiens försteförfattare. Mindre växthusgas och lägre kostnader Enligt forskarnas beräkningar skulle...

Vätgas direkt från vindkraft

Grön vätgas, som tillverkas genom att spjälka vatten med hjälp av förnybar energi, pekas ut som en nyckel för att industrier som kemi och stål ska kunna bli fossilfria. I stålindustrin ska vätgasen ersätta kol och koks för att ta bort syret i järnmalmen, något som det svenska projektet Hybrit siktar på. Problemet är att det saknas storskalig produktion av grön vätgas. Det vill ett nytt stort forskningsprojekt i Tyskland ändra på. Projektet, som kallas H2 Mare, leds av det tyska företaget Siemens Energy. Målet är att utveckla stora, havsbaserade vindkraftverk med inbyggda elektrolysörer. Dessa...

Rekordvarma hav 2020

Ett forskarteam med 20 deltagare från 13 institutioner världen över har sammanställt data över de temperaturer som rådde i världshavens översta 2000 meter år 2020. Den här sortens mätningar har utförts sedan 1950-talet och trenden är tydlig, temperaturerna ökar. Inte alltid från år till i år men varje nytt decennium har varit varmare än det föregående. År 2019 blev ett rekordår men 2020 blev ännu varmare. Enligt FN:s klimatpanel IPCC tar haven upp cirka 90 procent av det värmeöverskott som uppstår från våra utsläpp av växthusgaser. Det mildrar effekterna av den globala uppvärmningen. Men den...

Så kan äldre kylskåp bli miljövänliga

På planeten jorden finns ungefär två miljarder hushållskylskåp i bruk , enligt FNs senaste rapport från 2018. Över en miljard av dessa använder det miljövänliga kylmedlet R600a, medan resten använder sig av mindre skonsamma alternativ, varav den substans som forskarna från universitetet i Johannesburg riktat in sig på är den vanligaste: R134a. Endast kylmedlet byttes ut I studien använde sig forskarna av en kyl byggd för R134a, och ersatte det istället med R600a. Kylsystemet tömdes med hjälp av ett vakuumverktyg mellan testerna, medan själva kylen i övrigt var intakt. För att ytterligare öka...

Minskade utsläpp under corona-pandemin

Den första vetenskapligt granskade artikeln om utsläppsminskningar i pandemins spår publiceras i dag i Nature Climate Change . Bakom den står en internationell grupp av forskare som ingår i forskarnätverket Future Earth. − Den här studien visar att när vi gör stora restriktioner så får vi väldigt stora omedelbara effekter. Om alla länder hade haft sina strängaste restriktioner samma dag så hade vi minskat utsläppen med en fjärdedel, säger Erik Pihl som är klimatanalytiker på Future Earth. Omkring 17 procents minskning gällde de dagar då nedstängningen var som störst globalt, men om en del av...

Värmetåliga alger kan rädda korallreven

En korallklump består av en stor mängd små nässeldjur inneslutna i hårda skal. Det finns också alger i korallen. Det är algerna som ger färg åt koraller. Vid sjukdomen korallblekning stöts algerna bort eller dör, korallerna blir då vita. Eftersom algerna bidrar med näring från sin fotosyntes kan blekta koraller svälta ihjäl. Korallblekning blir allt vanligare i takt med att de pågående klimatförändringarna höjer temperaturen i haven och bidrar till att värmeböljorna blir allt kraftigare. Forskare från Australien har undersökt om det går att tvinga fram värmeanpassningar hos algerna som lever...

Elvägar lönsamma för tung trafik

Forskare vid VTI har räknat på de samhällsekonomiska vinsterna med elvägar, det vill säga vägar där fordon kan matas med el under körning på samma sätt som järnvägen. Slutsatsen är att en utbyggnad av elvägar mellan Stockholm, Göteborg och Malmö skulle löna sig. - Jag blev själv förvånad och trodde först vi räknat fel, men godstrafikflödena är väldigt koncentrerade till de här korridorerna, säger Maria Börjesson, professor vid VTI och en av författarna. Vinsterna fås genom minskade driftskostnader för lastbilarna samtidigt som utsläppen minskar. Totalt skulle koldioxidutsläppen från den tunga...

Miljölarm från Arktis har funnits under lång tid

Svar: Det finns forskning, politiska initiativ och ursprungsfolk själva som arbetat med klimatförändringarnas inflytande på de arktiska ursprungsfolken. Sammanfattningsvis kan man säga att ursprungsfolken själva under lång tid försökt få världen att uppmärksamma de hot som de står inför. Detta inleddes långt innan klimatförändringarna blev en stor global politisk fråga. Bra översikter av det arktiska politiska arbetet kring dessa frågor är bland annat de rapporter och årsskrifter som ges ut av organisationen International Work Group for Indigenous Affairs (IWGIA) i Köpenhamn. De finns på...

Kan sol- och vindkraft bidra till jordens uppvärmning?

Det stämmer att både vindkraftverk och solceller påverkar luftens temperatur. Vindkraftverk bromsar vinden och runt rotorbladen skapas virvlar som leder till att en viss del av vindens rörelseenergi omvandlas till värmeenergi. På natten kan vindkraftverk även bidra till att varmare luft högre upp i atmosfären dras ner mot markytan. Båda effekterna bidrar till lokalt höjd temperatur. Enligt en studie av Keith et al. (2004) är denna temperaturhöjning i storleksordningen tusendels grader Celsius (°C) per terawatt (TW) installerad vindkraft. När det gäller solceller handlar påverkan i stället om...

Betala för att bevara viktig natur

Tillsammans med forskare från Brasilien, Tyskland och USA har Nils Droste tagit fram en modell för hur rika länder skulle kunna bidra till bevarande av natur utan att lägga sig i andra länders självbestämmande. En grundprincip är att regioner ska få ersättning i förhållande till hur stor andel skyddad mark de har, och ju starkare skydd desto mer betalt. − Sedan får de lokala myndigheterna avgöra hur pengarna används bäst. Kanske går de till att förbättra skolorna, det spelar ingen roll, på det här sättet blir skyddad natur ekonomiskt värdefull för dem som beslutar om den, säger Nils Droste...