klimat

Vindkraft ger mer regn i Sahara

Om Sahara skulle täckas med stora sol och vindkraftparker skulle det leda till mer än dubbelt så mycket nederbörd visar beräkningar från bland annat amerikanska University of Maryland. Forskarna har använt klimat- och växlighetsmodeller för att simulera vad som händer med klimatet om den förnybara energin byggs ut i stor skala. Resultatet visar att vindkraftsverken påverkar vindar och luftströmmar medan solpanelerna minskar solljuset som annars skulle reflekteras från sanden. Enligt beräkningarna, som presenteras i Science , leder dessa förändringar till att nederbörden mer än fördubblas...

Marken andas allt häftigare i värmen

Globalt innehåller marken dubbelt så mycket kol som atmosfären. Men marken släpper också ut koldioxid. Det beror på mikroorganismernas nedbrytning av organiskt material. Även växternas rötter släpper ut koldioxid som kan nå atmosfären. Tillsammans kallas dessa processer för markandningen. Marken binder mer kol än vad den avger – den utgör en så kallad kolsänka. Men matematiska modeller visar att markandningen kommer att öka till följd av ökande temperaturer. Nu har amerikanska forskare kunnat backa upp detta med globala data från naturliga system. Forskarteamet har sammanställt och analyserat...

Hög värme ger sämre skolresultat

I Costa Rica presterar eleverna sämst vid de skolor som ligger i de varmaste och fuktigaste delarna av landet. Det kan finnas många faktorer som förklarar detta samband, men Laura Villalobos-Fiatt , forskare på Handelshögskolan i Göteborg, har försökt isolera värmeeffekten. Hon har visat att skolnärvaron minskar för varje grad som temperaturen stiger över 26 grader Celsius. Minskad närvaro har i sin tur ett starkt samband med sämre skolprestationer. Studien bygger bland annat på meteorologiska observationer timme för timme i olika delar av landet. Resultaten visar även att pojkar påverkas mer...

Klimatsmarta fågelungar

Okläckta fågelungar kan höra sina föräldrar genom äggskalet. En studie av zebrafinkar i Australien visar att om det är varmare än 26 grader ute så använder finken ett speciellt ruvningsrop. Ungarna i äggen hör ruvningsropen och detta påverkar deras utveckling efter kläckningen. Ruvningsropen får ungarna att anpassa sin vikt efter temperaturen: ju varmare väder under uppväxten, desto mindre väger de när de blir självständiga. Ungar som inte hört ruvningsropen satsar i stället på att bli så stora och feta som möjligt, oavsett temperatur. De små värmeanpassade finkarna får fler ungar än större...

BLOGG: Lars Olof Björn

Minskning av metanutsläpp

Den stora utmaningen när det gäller att skydda vårt klimat är att minska utsläppen av koldioxid, men metan är också en viktig växthusgas, och per molekyl mycket verksammare än koldioxid. En stor andel av metanutsläppen kommer från idisslare som kor och får, närmare bestämt från mikroorganismer i deras våm. Man har arbetat hårt för att finna metoder att minska utsläppen. Det senaste är att...

”Naturen kompromissar inte”

– Politiska överenskommelser är nästan alltid kompromisser, och utifrån de problem som vi står inför, både när det gäller klimatet och de ekonomiska utmaningarna, så är Parisavtalet en bra kompromiss. Men utifrån min naturvetenskapliga bakgrund vet jag att det inte går att kompromissa med verkligheten. Naturen kompromissar inte med oss, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. – Det som sker det sker. Det finns mycket lite tvivel kring orsaken till uppvärmningen, även om vi inte med säkerhet kan säga exakt hur stor uppvärmningen blir för en viss mängd...

Naturreservat blir opålitliga

Att skapa naturreservat är ett beprövat sätt för naturvårdare att bevara arter och ekosystem. Men på grund av de allt snabbare klimatförändringarna är det inte längre tillräckligt, menar Lauren Oakes vid Stanford university i USA, som lett en studie publicerad i Biological Conservation . När medeltemperaturen stiger ändras livsmiljön i reservaten, så att den inte längre passar för de arter som ska skyddas. Forskarna har bland annat studerat nutkacypressen ( Cupressus nootkatensis ), som växer längs Kanadas och Alaskas västkust. Den är beroende av ett tjockt snötäcke på vintern, som kan...

Fler växter gör jorden grönare

Ett internationellt forskarteam har lyckats beräkna den totala vikten av alla landväxter och även studerat hur växternas biomassa har förändrats under de senaste 20 åren. Analyserna visar att det fanns ungefär 362 miljarder ton landväxter vid millennieskiftet. Under perioden 1993–2002 minskade den totala växtbiomassan. Det berodde till stor del på skövling av tropisk regnskog. Men från 2003 och framåt har den totala växtmängden ökat med cirka 0,4 miljarder ton per år. Det finns flera orsaker till denna oväntade utveckling. Under det senaste decenniet har avverkningarna av de tropiska...

LED – ett nytt sätt att lysa upp världen

Uppfinningen: Den blå lysdioden Lysdiodens hjärta är inte större än ett sandkorn, och består av flera skikt av halvledarmaterialet galliumnitrid (GaN) och dess legeringar. I n-skiktet finns det många fria negativt laddade elektroner, medan det i p-skiktet saknas elektroner – där dominerar de positivt laddade hålen. Elektrisk spänning driver elektroner och hålen mot varandra och i mötet sänds ljus ut. Ljusets våglängd beror helt och hållet på halvledaren. Det blå ljuset ligger i den kortvågiga änden av regnbågen och kan bara alstras i vissa material. De två största utmaningarna, som ingen ...

Kor inte de största metanbovarna

Kor som rapar har blivit sinnebilden för utsläpp av växthusgasen metan. Men den mänskliga aktivitet som släpper ut mest metan är utvinning av kol, olja och naturgas. Drygt 40 procent av de utsläpp som orsakas direkt av människor kommer därifrån, enligt beräkningar publicerade i Atmospheric Chemistry and Physics av klimatforskaren Lena Höglund-Isaksson. Hon är verksam vid IIASA, Internationella institutet för tillämpad systemanalys, i Wien. Jordbrukets totala utsläpp står för en nästan lika stor andel. Resten kommer från sophantering och avloppsvatten, och från förbränning av skörderester på...

Gamla skogar slukar oväntat mycket kol

Skogens jord fungerar som en kolsänka. Svampar och mikroorganismer bryter ner organiskt material till humusjord och lagrar på så sätt kol i jorden. Den rådande uppfattningen har varit att kolet i humuslagren härstammar från den så kallade fallförnan, exempelvis från blad och barr som faller till marken. Men de nya rönen visar att merparten av kolet lagras djupare ner i marken. Forskarna har konstaterat att 50–70 procent av jordmånens lagrade kol härstammar från förmultnande rötter och mykorrhizasvampar, som lever i symbios med rötterna. Humuslagret byggs alltså upp underifrån snarare än...

Frågan: Jordens klimat

Tror du att klimatförändringarna är något som nu eller i framtiden påverkar oss i Sverige? Ja, absolut! Kvinnor 80 % Män 69 %

Hon söker svar bland molnen

Hon läste fysik på universitetet i Helsingfors, fast hon gick på konstskola i gymnasiet – och spelade piano på konservatorium i Tammerfors. Nu får maken, som är trummis, stå för musikinslaget i Ilona Riipinens liv. Hon har bestämt sig för annat. För att vara ärlig så började hon läsa fysik för att det var lätt att komma in, utan inträdesprov. Sedan visade sig studierna vara tillräckligt utmanande för att hon skulle stanna kvar. Villkoret var att kunna göra nytta, och molnen och klimatfrågan blev vägen dit. Eller, mer exakt, partiklar i atmosfären. Partiklarna är en förutsättning för att...

Kossan ut ur skamvrån

Koromantiker finns det gott om. En äkta svensk sommar är inte bara smultron på strån, kvällsdopp i insjöar och abborrmete, det är också i högsta grad betande kor på en grön äng. Inte undra på att Bregottreklamen har varit så framgångsrik eller att böndernas jippo under senare år, kosläpp, har blivit en enorm publikmagnet. Men det finns ett allvar i koromantiken som går långt tillbaka i tiden. Vi kanske inte tänker på det med dagens välfyllda livsmedelsbutiker, men Sverige är fortfarande ett kargt land med kort odlingssäsong, med undantag av några öar av slättbygder. En sak växer dock riktigt...

De vita partiklarnas förbannelse

När fossila bränslen, ved och annan biomassa förbränns ökar mängden föroreningar i luften. Därmed blir även halten av partiklar större. Något förenklat delar vi in partiklarna i två typer: vita och svarta. Både de vita och de svarta partiklarna ingår mer eller mindre i alla utsläpp. Det största bidraget till svarta partiklar kommer från den småskaliga och därför mindre effektiva eldningen av biobränslen. I Asien och Afrika bidrar även avbränning av jordbruksrester till stora utsläpp av svarta partiklar. De vita partiklarna kommer däremot till största delen från förbränning av kol och olja och...