Annons

klimatforskning

Kraftiga värmeböljor har blivit vanligare de senaste 15–20 åren nere i Centraleuropa. De värsta inträffade sommaren 2003 och under sommaren 2015. Risken för värmebölja, veckor med extremt varmt sommarväder, ökar ju högre den genomsnittliga sommartemperaturen är. De senaste 30 åren har den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa som helhet ökat med cirka 1,5 grader. I Europa finns det meteorologiska mätserier sedan mitten av 1700-talet. Dessa mätningar visar att sådana varma somrar med lika kraftig värmebölja som i Centraleuropa under 2000-talet inte har inträffat tidigare under de senaste...
Våren kommer allt tidigare. Numera sker lövsprickningen i genomsnitt en vecka tidigare än för hundra år sedan. Men olika delar av landet påverkas på olika sätt och forskarna vill undersöka detta närmare. Du kan hjälpa dem genom att rapportera in hur långt våren har kommit hos dig. Under valborgshelgen kan du kolla upp en handfull vårtecken och rapportera in dem på Vårkollen . Forskarna vill veta om bland annat tussilago, blåsippa och vitsippa har börjat blomma där du bor. Vårkollen drivs av Svenska botaniska föreningen och ingår i ett större projekt som går ut på att kartlägga växtsäsongen...
”Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” Begreppet negativa utsläpp kan låta märkligt, men så står det i ett betänkande från miljörådsberedningen som kom i år. Vad som menas är att vi aktivt ska minska koldioxidnivåerna i atmosfären genom att fånga in och lagra koldioxiden. – Om vi ska klara klimatmålen är det hög tid att vi börjar satsa på bioenergi med koldioxidinfångning, säger Magnus Rydén, som är docent vid Avdelningen för energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Utvinning av...
Variationerna i torka och nederbörd har varit kraftiga sedan 800-talet i Asien, Europa och Nordamerika. De har till och med varit större än under 1900-talet, varför 1900-talets förändringar nu framstår som normalvariationer. Det framgår av en ny artikel i Nature av svenska forskare. – Vi har tagit fram långa medelvärden över torka och nederbörd under 12 århundraden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist , historiker och klimatforskare vid Stockholms universitet , som är huvudförfattare till artikeln i Nature . Överst visas trenden mellan 1951 och 2010 i årlig uppmätt nederbörd hämtat från...
Svavelutsläpp i form av luftburna partiklar sänker pH-värdet i regn. Det leder till så kallat surt regn, ett miljöproblem som drabbar både sjöar och skogar. I Europa kulminerade de luftburna svavelutsläppen under 1970-talet. Tack vare striktare regler har utsläppen minskat med ungefär 70 procent sedan dess. Under samma period har Arktis klimat blivit allt varmare – uppvärmningen har till och med varit kraftigare där än på resten av planeten. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har nu kunnat visa att det är minskningen av svavelpartiklar som har...
Dammar med en ytarea på mindre än 1000 m 2 utgör 9 procent av den totala ytan av sötvatten på jorden. Dessa små vattenansamlingar står för 15 procent av den totala mängden koldioxidutsläpp från sötvatten och hela 41 procent av utsläppen av den kraftiga växthusgasen metan. Det visar nya beräkningar publicerade i Nature Geoscience . I de modeller som används vid beräkningar av de pågående klimatförändringarna brukar sötvatten betraktas som en kolsänka: Vattnet binder mer kol än vad det avger till atmosfären. Men de minsta vattenansamlingarna brukar inte ingå i klimatmodellerna. – Vår forskning...