Annons

marinbiologi

Ett europeiskt forskarteam har under fem år fångat ålar på fem olika platser i Europa och utrustat dem med sändare, så att ålarnas försök att nå lekplatserna i Sargassohavet har kunnat studeras. Drygt 700 ålar utrustades med sändare. Forskarna kunde samla in data från cirka 200 av dem. Data visade att många ålar blev uppätna innan de hann lämna kustvattnen. Men 87 ålar lyckades ta sig ut i Atlanten och började simma mot Sargassohavet. Hälften av dessa ålar försvann på vägen. De flesta blev sannolikt uppätna. – Det är förvånande att så många ålar verkar bli uppätna. Men en intressant sak är...
År 1818 gjorde den brittiske örlogskaptenen John Ross ett försök att hitta en farled mellan Atlanten och Stilla havet genom Norra ishavet. Under seglatsen, som följde USA:s ostkust norrut, undersöktes havsdjupet med lod. I höjd med Baffin Bay, där vattnet är ungefär 2 000 meter djupt, upptäckte man att ett märkligt djur hade fastnat på lodet. Det hade ett virrvarr av slingrande armar som förde tankarna till Medusa, en figur i den grekiska mytologin som har ormar på huvudet i stället för hår. Det man hade fått upp var en ormstjärna av familjen medusahuvuden. Just denna beskrevs av Carl von...
Haven är fulla av mikroskopiska plastpartiklar ( se FoF 9/2014 ) som kommer från plastindustrin och från sönderfallande plastföremål. Halterna av mikroplast är ofta högst i de kustnära vattnen, som utgör hem för yngel från många fiskarter. Forskare från Uppsala universitet har nu undersökt hur nyfödda abborrar – abborrlarver – påverkas av de koncentrationer av mikroplast som förekommer i Östersjöns kustvatten. Abborrlarverna fick växa upp i akvarier med filtrerat östersjövatten som innehöll olika halter av mikroplast i form av mikroskopiska polystyrenkulor. Akvarierna innehöll även rikligt...
Vi är vana att se på bakterier och andra mikroorganismer som något ont, inte minst när de finns i sjöar och hav. ”Törs man verkligen bada här, det vimlar säkert av bakterier i vattnet?” Det gör det definitivt. Faktum är att en vattendroppe kan innehålla mer än 50 000 bakterier. Och visst finns det mikroorganismer som är farliga, men vi är samtidigt helt beroende av dem. – Mikroorganismerna driver alla de stora näringscyklerna, som kväve, fosfor och kol, så utan dem skulle det inte finnas något liv i världshaven, säger Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet...
Hav och sjöar innehåller dna som kommer från fiskarnas avföring, urin och skinn. Det kallas för eDNA, environmental DNA . I takt med att analysmetoderna blivit enklare och billigare så har dna-resterna blivit en viktig informationskälla. Till exempel har danska forskare identifierat 15 olika fiskarter ur ett vattenprov på en halv liter – eDNA kan alltså användas till att undersöka artsammansättningen i olika havsområden. Nu har japanska forskare visat att man även kan beräkna mängden fisk med hjälp av dna-resterna i haven. De har undersökt hur mycket eDNA som makrillar släpper ifrån sig...
Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släppt ut har hamnat i haven. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra som sänker vattnets pH-värde. I dag har världens hav ett genomsnittligt pH på 8,1. Det är en sänkning med 0,1 pH-enheter jämfört med förindustriell tid. Korallernas skal består av kalciumkarbonat. För att bygga skal behöver korallerna kalcium- och karbonatjoner. Kolsyra och andra syror binder karbonatjoner, så försurningar försämrar korallernas förmåga att bygga skal. Koldioxidutsläppen skulle alltså kunna vara en av förklaringarna till att korallrevens utbredning...