migrationsforskning

Flyktingfrågan hotar dra isär EU

EU-medborgarna rankar immigrationen som den största utmaningen för EU, enligt Eurobarometern. På andra plats ligger terrorhotet. EU-medborgarna är dock överlag positiva till migration från andra EU-länder, men mer skeptiska till migration från länder utanför EU. Det framgår i kapitlet ”Flyktingkrisen och nationalstatens återkomst” i forskarantologin EU och nationalstatens återkomst. Europaperspektiv 2019 (Santérus förlag 2019). – Ambitionen, eller den påstådda ambitionen, är att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik. Men tittar man på enskilda länderna så ser man att detta i praktiken inte...

Migranter mer individualistiska

Under perioden 1850–1920 lämnade omkring en fjärdedel av skandinaverna sina länder för USA. Och de som reste hade sannolikt mer individualistiska värderingar än de som stannade kvar. Det framgår av Anne-Sofie Beck Knudsens forskning om förnamn och migration. Hon är forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet och har jämfört data över namn på de som bodde i Skandinavien under utvandringen med namnen på Amerikabåtarnas passagerarlistor. I analysen framkom att personer med ovanliga förnamn var överrepresenterade bland Atlantfärjornas passagerare vid denna tid. Anne Sofie Beck Knudsen har...

Polariserat om mångfald

Allt fler har goda erfarenheter av att arbeta eller studera tillsammans med personer med utländsk bakgrund. Årets siffra, 74 procent, är den hittills högst uppmätta, enligt Mångfaldsbarometern , som publiceras av Högskolan i Gävle. Samtidigt har mätningens ”Mångfaldsindex” den lägsta siffran hittills. Mångfaldsindexet bygger på svaren på ett antal påståenden om mångfald, till exempel: ”Ju mindre man märker av alla människor med utländsk bakgrund desto bättre är det” eller ”Samhället bör skapa möjligheter för människor med utländsk bakgrund att bevara sina kulturella traditioner”. Trenden...

Skandinavien befolkades från två olika håll

Den första vågen av migranter till Skandinavien kom från söder, när den senaste istiden tog slut för cirka 11 500 år sedan. De flesta var mörkhyade och hade blå ögon. Något senare kom folk från nordost och fortsatte söderut längs den isfria norska atlantkusten. De hade ljusare hud och en blandning av blå och bruna ögon. De båda grupperna av jägare och samlare möttes och fick barn med varandra. – Båda grupperna bidrog med genetiska varianter som ger låg pigmentering, och som sedan blev ännu vanligare, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet. Låg pigmentering gör...

BLOGG: Klas-Göran Karlsson

Novemberkvällens flyktingfrågor

Jag höll en föreläsning i Köpenhamn i går kväll. På väg hem med tåget över Öresundsbron fick jag på perrongen på Köpenhamns huvudbangård sällskap med hundratals flyktingar som också var på väg till Malmö. Men de hade rest mycket, mycket längre än jag, och visste föga om vad som väntade dem. Ett par frågor, knutna till mitt intresse för internationell samtidshistoria, dök upp i huvudet på hemvägen...

Rättspsykologi ska ge säkrare asylprocess

I migrationsärenden är den sökandes egen berättelse det som handläggare på Migrationsverket framför allt har att gå på när en person söker asyl. Att varje berättelse bedöms på ett korrekt sätt är därför avgörande. Och nu ska handläggare få hjälp i det svåra bedömningsarbetet av psykologer. De senaste 30 åren har rättspsykologer kartlagt kriterier för hur man bedömer tillförlitligheten i muntliga utsagor, men kunskapen har inte använts särskilt mycket i arbetet med migrationsärenden. För att ändra på detta har forskare vid Göteborgs universitet tillsammans med Migrationsverket tagit fram ett...

Svagare stöd för mångfald

Under 2016 inträffade den största opinionsförändringen sedan den årliga enkätundersökningen Mångfaldsbarometern startade år 2005. Andelen som uppger att de är positiva till mångfald har sjunkit med tio procentenheter: nu är siffran 64 procent. – Ja, detta är dramatiskt, säger Fereshteh Ahmadi , professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och ansvarig för Mångfaldsbarometern . Men vi ser inga stora förändringar i attityderna hos dem som i sin vardag ofta träffar utlandsfödda. Detta rör sig på ett mer abstrakt plan, och verkar inte handla om personliga erfarenheter. Fereshteh Ahmadi menar att...

Ökande klyftor bland dem som bor i storstäder

Forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet har samlat in data om alla personer födda år 1974, som vid 16 års ålder bodde i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Sedan jämfördes det med var de bodde vid 32 års ålder. Det handlar om drygt 19 400 personer. Det visade sig att merparten, 61 procent, av dem som växt upp i låginkomstområden och var födda utanför Västeuropa eller Nordamerika fortfarande bodde i likvärdiga låginkomstområden. Av dem som inte tillhörde denna grupp var siffran 35 procent – de flesta av dem hade alltså flyttat till bättre bemedlade bostadsområden. Och...

Osäker ålder avslöjas med magnetkamera

Regeringen har efterlyst säkrare sätt för att fastställa åldern på ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige. Nu är Socialstyrelsen färdig med en granskning av forskningen i den omstridda frågan. – Glädjande är att vi har fått nya metoder under de senaste åren, säger Carl-Erik Flodmark, projektledare på Socialstyrelsen, och barnläkare med erfarenhet av att bedöma ålder hos asylsökande under 1990-talets flyktingvåg. Röntgenbilder av händer och tänder – som hos de flesta mognar vid mellan 17 och 19 års ålder – är i dag det vanligaste underlaget för åldersbestämningar. Risken att...

Flyktingar drabbas oftare av psykoser

Studier från flera länder visar att invandrare oftare drabbas av en psykos än infödda. Nu har svenska forskare gjort en omfattande registerstudie och kommit fram till att risken är ännu större för flyktingar än för invandrare utan flyktingstatus. – Någonting i flyktingars utsatthet ser ut att vara en riskfaktor i sig, säger Anna-Clara Hollander, psykolog och forskare på Karolinska institutet. I studien ingår schizofreni och flera andra psykossjukdomar. Invandrare löper nästan tre gånger högre risk att drabbas än svenskfödda. Och flyktingarnas risk är drygt 66 procent högre än invandrarnas –...

Alla vägar bär till Rom

En undersökning av ett hundratal kroppar som begravdes i Rom under antiken visar att flera av dem var långväga migranter Det framgår av analysen av 105 kroppar från två begravningsplatser från 100-, 200- och 300-talen. Åtta av dem hade enligt en analys av bland annat strontium i tänderna levt delar av sina liv på platser långt från Rom, i bland annat Alperna och Nordafrika. De hade förändrat sina matvanor i och med att de flyttade till Rom, där de anpassade sig till de lokala matvanorna. De flesta kropparna var män eller barn, och begravningsplatserna tyder på att de var fattiga eller slavar...

Korruption driver på migration

Inom migrationsforskning talar man om push- and pull- faktorer. De förra driver människor att fly eller utvandra och kan vara krig, fattigdom eller något annat. De senare avgör vart man söker sig. I en ny studie har svenska forskare noterat att dåliga samhällsinstitutioner är en viktig push- faktor. Korruption, politisk instabilitet och dåligt företagsklimat driver bort människor, och på samma sätt attraherar länder med låg korruption , politisk stabilitet och bra företagsklimat migranter. Forskarna observerade att människor i fattiga länder med bra institutioner inte migrerade i så stor...

Flyktingopinionen delar Europa

Allt fler flyr till Europa över Medelhavet, och vi läser allt oftare om katastrofer med drunknade migranter. Men hur ser opinionen ut i de olika europeiska länderna när det gäller invandring? I framför allt de sydliga länderna i Europa har man en negativ attityd till invandring, enligt flera opinionsundersökningar från Pew research center. I Grekland och Italien vill så många som 86 respektive 80 procent ta emot färre immigranter. I dessa länder är man också mest benägen att se invandrarna som en ekonomisk börda för samhället. I länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike vill omkring...

Fokus på papperslösa skapar en paradox

– Sverige har legat efter i debatten, om man jämför med andra länder. Där har de papperslösas status diskuterats flitigt på senare år. Det säger Erika Sigvardsdotter, kulturgeograf vid Uppsala universitet. Hon har i sin forskning levt med och intervjuat ett femtiotal personer som lever i Sverige utan tillstånd. – Den principiella frågan har varit kapad av asyldebatten, så den mediala frågan har handlat om enskilda berättelser om individuella fall, säger hon. I dag finns det sannolikt fler papperslösa än någonsin i Sverige, dels på grund av ökad migration överlag, dels på grund av...