Annons

miljöforskning

Plast i haven är ett växande problem som drabbar både små och stora organismer ( se F&F 9/2014 ). Att beräkna mängden plast som årligen hamnar i haven är ingen lätt uppgift. Forskare från USA och Australien har dock antagit utmaningen och levererar nya siffror. Enligt deras beräkningar så produceras 99,5 miljoner ton plastskräp per år i kustzonerna utefter samtliga världshav. Dessa kuster innefattar 192 länder och 5–13 miljoner ton av plastskräpet beräknas hamna i haven. Som jämförelse skulle drygt 8 miljoner ton plastskräp kunna täcka större delen av Gotland med ett ankeldjupt lager. De...
Det finns gränser för hur stora förändringar jorden tål. Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, varnar nu tillsammans med forskarkollegor för att vi befinner oss i riskzonen. Tidigare har de beräknat tröskelvärden för nio av de viktigaste processerna i biosfären. Att passera tröskeln innebär att förändringarna börja skena i väg i allt snabbare takt. Om till exempel isen smälter på Grönland och marken blir grön så absorberar den mörka ytan mer av solenergin, som i sin tur värmer marken än mer. Processen blir självförstärkande, utan återvändo. I en ny artikel i tidskriften...
Det forskarna behöver veta är: antalet observerade sångsvanar (gärna uppdelade på unga och gamla individer), platsen för observationen samt vilken sorts miljö fåglarna befann sig i. Man rapporterar direkt till forskarna på Lunds universitet via mejl, eller med hjälp av rapportsystemet Svalan som är öppet för alla. Platsbeskrivningarna ska helst vara så noggranna att de kan markeras på en detaljerad karta, använd GPS om du kan.
Genetiska studier av spigg i Östersjön visar att fiskarna har anpassat sig till människans miljöpåverkan. Spiggbestånd som lever i närheten av pappersbruk har specifika genetiska förändringar, som saknas hos spigg som lever i rent vatten. Likartade genetiska förändringar har även upptäckts hos spiggbestånd som lever i kraftigt övergödda områden av Östersjön. Att det råder olika selektionstryck i rent respektive förorenat vatten är inte så konstigt. Men ur ett evolutionärt perspektiv har människans miljöpåverkan pågått under en förhållandevis kort tidsperiod. Att processerna redan resulterat i...
Vätgas skulle kunna vara framtidens bränsle. Vid förbränning frigörs stora mängder energi med vatten som enda biprodukt. Men det finns ett stort problem, vätgas förekommer inte fritt i naturen. Gasen måste därför framställas, vilket kräver något mer energi än den mängd som frigörs vid förbränningen. Vissa grönalger kan producera vätgas via fotosyntesen. Eftersom solen utgör energikällan, skulle den här processen kunna utnyttjas för en hållbar bränsleproduktion. Nu har ett forskarteam från Uppsala universitet visat att grönalgen Chlamydomonas reinhardtii är oväntat bra på att utnyttja...
Våra vattendrag innehåller låga doser av läkemedel som inte fångats upp av reningsverken. Vilken effekt de har på vattenorganismerna är relativt okänt. Men nu visar svensk forskning att fiskarnas beteenden kan påverkas av de ångestdämpande preparat som förekommer i vattnen runt våra tätorter. Forskarna har undersökt hur abborrar påverkas av oxazepam, en substans som bland annat finns i läkemedlet Sobril. Abborrarna fick genomgå ett antal beteendetest där forskarna studerade fiskarnas aktivitetsnivå, hur modiga de var samt hur sociala de var. En grupp abborrar genomgick testen i akvarier...