Annons

miljöforskning

Det finns drygt nio miljoner träd längs vägarna och boulevarderna i Kaliforniens städer. Kostnaden för att sköta om alléträden motsvarar ungefär 1,4 miljarder kronor per år, vilket är 45 kronor per stadsbo. Alléträden tar upp 900 000 ton koldioxid ur atmosfären årligen. Det ger samma effekt som att ta bort 120 000 bilar från vägarna. Dessutom minskar alléträden halterna av farliga svavel- och kväveföreningar, förhindrar översvämningar, ger svalka samt höjer värdet på fastigheter. Det totala värdet av dessa ekosystemtjänster är drygt åtta miljarder kronor per år, nästan sex gånger mer än...
Plast i haven är ett växande problem som drabbar både små och stora organismer ( se F&F 9/2014 ). Att beräkna mängden plast som årligen hamnar i haven är ingen lätt uppgift. Forskare från USA och Australien har dock antagit utmaningen och levererar nya siffror. Enligt deras beräkningar så produceras 99,5 miljoner ton plastskräp per år i kustzonerna utefter samtliga världshav. Dessa kuster innefattar 192 länder och 5–13 miljoner ton av plastskräpet beräknas hamna i haven. Som jämförelse skulle drygt 8 miljoner ton plastskräp kunna täcka större delen av Gotland med ett ankeldjupt lager. De...
Det finns gränser för hur stora förändringar jorden tål. Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, varnar nu tillsammans med forskarkollegor för att vi befinner oss i riskzonen. Tidigare har de beräknat tröskelvärden för nio av de viktigaste processerna i biosfären. Att passera tröskeln innebär att förändringarna börja skena i väg i allt snabbare takt. Om till exempel isen smälter på Grönland och marken blir grön så absorberar den mörka ytan mer av solenergin, som i sin tur värmer marken än mer. Processen blir självförstärkande, utan återvändo. I en ny artikel i tidskriften...
Det forskarna behöver veta är: antalet observerade sångsvanar (gärna uppdelade på unga och gamla individer), platsen för observationen samt vilken sorts miljö fåglarna befann sig i. Man rapporterar direkt till forskarna på Lunds universitet via mejl, eller med hjälp av rapportsystemet Svalan som är öppet för alla. Platsbeskrivningarna ska helst vara så noggranna att de kan markeras på en detaljerad karta, använd GPS om du kan.
Genetiska studier av spigg i Östersjön visar att fiskarna har anpassat sig till människans miljöpåverkan. Spiggbestånd som lever i närheten av pappersbruk har specifika genetiska förändringar, som saknas hos spigg som lever i rent vatten. Likartade genetiska förändringar har även upptäckts hos spiggbestånd som lever i kraftigt övergödda områden av Östersjön. Att det råder olika selektionstryck i rent respektive förorenat vatten är inte så konstigt. Men ur ett evolutionärt perspektiv har människans miljöpåverkan pågått under en förhållandevis kort tidsperiod. Att processerna redan resulterat i...
Vätgas skulle kunna vara framtidens bränsle. Vid förbränning frigörs stora mängder energi med vatten som enda biprodukt. Men det finns ett stort problem, vätgas förekommer inte fritt i naturen. Gasen måste därför framställas, vilket kräver något mer energi än den mängd som frigörs vid förbränningen. Vissa grönalger kan producera vätgas via fotosyntesen. Eftersom solen utgör energikällan, skulle den här processen kunna utnyttjas för en hållbar bränsleproduktion. Nu har ett forskarteam från Uppsala universitet visat att grönalgen Chlamydomonas reinhardtii är oväntat bra på att utnyttja...