minnesforskning

Blinda återskapar minnen på samma sätt som seende

Minnen skapas genom hela livet och involverar ofta flera sinnen samtidigt. Inom psykologin kallas processen för multimodalitet och betyder att sinnen var för sig bidrar till ett gemensamt helhetsintryck av en händelse. Nu har forskare tagit reda på vilken betydelse synen har när minnen plockas fram. De testade hur 31 seende och 31 personer som föddes blinda, eller blev blinda i tidig barndom, plockade fram självbiografiska minnen genom lukt- och ljudledtrådar. Resultatet publicerades i den vetenskapliga tidskriften Consciousness and Cognition . – Det här var ett sätt att se hur synen påverkar...

Plågsamma minnen hejdas av datorspel

Tortyr, våldtäkter, naturkatastrofer och trafikolyckor kan ge upphov till så kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Den som drabbas får flashbacks, återkommande och plågsamma minnen av händelsen. – Vi har använt Tetris som en del av en psykologisk behandling för att hindra minnet från att blir alltför starkt, säger Emily Holmes, professor i psykologi på Karolinska institutet. Deltagarna i hennes försök väntade på vård på en akutmottagning i Oxford, Storbritannien. Samtliga drygt sjuttio personer hade överlevt en allvarlig trafikolycka för mindre än sex timmar sedan. Emily Holmes och...

Därför glömmer vi våra första år

Anledningen till att barn lär sig extremt många nya saker men ändå inte minns sina allra första levnadsår är att det finns olika sorters minne, där en del är utvecklade redan vid födseln medan andra utvecklas senare. Färdigheter såsom att känna igen förälderns röst, lära sig gå, och lära sig prata är vissa typer av minne, medan minnet för personligt upplevda händelser är en annan typ av minne. Detta minne kallas episodiskt minne, och kan bestå i att komma ihåg sådana saker som var man var, med vem, hur man kände sig, vad man såg, hörde, luktade, och vad man tänkte. Episodiskt minne är därför...

Kan minnet bli fullt?

Vår hjärna kan skapa olika typer av minnen, med kort eller lång livslängd. De kortvariga minnena, som utgör vårt arbetsminne, lagras inte, utan försvinner efter något tiotal sekunder för att lämna plats för nya arbetsminnen. När vi repeterar fakta vid flera tillfällen kan ett korttidsminne bli ett stabilare långtidsminne. Vi tror att långtidsminnen under denna process, konsolideringen, byter plats i hjärnan och flyttar från hjärnans inlärningscentrum, hippocampus, till hjärnans yttre lager, cortex, där de sedan finns lagrade under hela livet. Dessa minnen är dock inte helt rigida. Varje gång...

Diffust om ett uselt minne

Amerikanen Henry Molaison – känd i medicinhistorien som H.M. – led av svår epilepsi. År 1953 försökte kirurgen William Scoville bota sjukdomen genom att skära bort en bit av tinningloben i båda hjärnhalvorna. Henry var då 27 år gammal. Anfallen blev färre – men samtidigt försvann Henrys förmåga att lagra nya minnen. Ända till sin död 2008 levde han i en värld där nästan alla intryck försvann inom någon minut. Kirurgen som opererade Henry var morfar till den amerikanske journalisten Luke Dittrich, som har skrivit en bok om H.M. Avsnitten om kirurgen William Scoville och hans vurm för...

”Hjälp dig själv eller statt där”

När jag stiger på hos Dagny Carlsson är det inte mycket som skvallrar om att hon är 104 år. Möjligtvis att hon ber mig sätta mig bredvid henne i vardagsrumssoffan och inte mitt emot, eftersom hon hör dåligt. Men hör dåligt finns det långt yngre personer som gör. – Jag måste ha goda gener. Och så har jag en stark vilja. Jag ger inte upp när det krisar sig, säger hon när jag frågar vad som håller henne så pigg i skallen. ”Supergamling?” skrockar hon när jag förklarar mitt ärende. I boken Det åldrande minnet: Nycklar till att bevara hjärnans resurser (Natur & Kultur) beskrivs supergamlingar...

Ordet: Kognitiv avlastning

Brukar du förlita dig på mobilen för att påminnas om möten, knappa in att göra-listor och kanske fota av saker bara för att komma ihåg dem? Då ägnar du dig åt kognitiv avlastning, eller cognitive offloading som forskarna Evan F. Risko och Sam J. Gilbert kallar det i tidskriften Trends in cognitive science . Å ena sidan menar de att den här avlastningen frigör hjärnaktivitet som kan ägnas åt annat, å andra sidan så ser de risken för att hjärnans minnesfunktioner förslappas då de inte tvingas hålla igång som förr.

Vältajmad träning stärker minnet

Fysisk träning hjälper hjärnan att lagra nya kunskaper – om den sker i rätt tid. Det visar ett experiment där 72 nederländska studenter fick sitta framför en datorskärm och se närmare hundra föremål (en apelsin, en boll, en banan etcetera) dyka upp på en av sex möjliga positioner. Uppgiften var att minnas på vilken position de sett vart och ett av föremålen. Direkt efteråt fick en tredjedel av studenterna träna pulshöjande spinning. En tredjedel väntade med träningen i fyra timmar, och en tredjedel tränade inte alls. Två dagar senare fick studenterna göra ett minnestest. – Resultaten blev...

Sov på saken

Hjälper det att sova på saken? Ja, i alla fall om man vill komma ihåg det man upplevt och lärt sig under dagen. Medan vi sover sorteras nämligen alla intryck och upplevelser vi haft under dagen och viktig information lagras sedan i minnet. Det konstaterar forskare vid University of Bristol, som i en studie har studerat hjärnaktiviteten hos sovande personer. Resultaten visar att de mönster av hjärnaktivitet som utspelats under dagen snabbspelas upp igen – medan vi sover. Denna snabbuppspelning sker i hippocampus, som kan sägas vara det område i hjärnan som är ansvarigt för att lagra våra...

Turbotrimma ditt minne med rätt ljud

Om du har vuxit upp i Sverige så kan du med största sannolikhet sjunga Räven raskar över isen. Åtminstone de första raderna. Men hur är det med Lusens lilla kofta ? – Trots att de här två visorna har lärts ut i nästan exakt samma utsträckning enligt de fyra senaste läroplanerna, så tycks det bara vara Räven raskar som har förmågan att fastna i vårt minne. Bland de totalt närmare 18 000 personer som har ingått i mina studier har jag hittills bara mött sju stycken som kan sjunga delar av Lusen , säger neurologen och lingvisten Kim Tollin, docent vid Lidköpings universitet. Förklaringen, menar...

Lätt att skapa falska minnen av svåra brott

Med enkla metoder går det att inbilla människor att de har begått allvarliga brott tidigare i livet. Det visar en studie vid University of Bedfordshire i Storbritannien, som gick ut på att plantera falska minnen hos en grupp försökspersoner. Forskarna informerade sig via föräldrar om viktiga händelser i försökspersonernas liv. Därefter fick personerna två händelser ur sina liv berättade för sig. Den ena händelsen hade föräldrarna berättat om, den andra var påhittad. Försökspersonerna uppmanades att förklara båda händelserna och erinra sig så många detaljer som möjligt. Vid det första mötet...

Sök på sajten