Annons

neurovetenskap

När hjärnan skadas, till exempel vid en stroke, dör hjärnvävnad, bland annat nervceller. Då startar omedelbart reparationsprocesser, som först avgränsar den skadade vävnaden från oskadad vävnad med en barriär av så kallade gliaceller. Därefter städas död vävnad bort av kroppens inflammatoriska celler. Vid en liten skada fylls utrymmet igen av ärrvävnad. Vid större skador krymper vävnaden och hjärnans hålrum, ventriklarna, förstoras eller nya hålrum bildas. Inflammationen pågår under lång tid efter skadan, även i den vävnad som inte skadats, och anses ha betydelse i hjärnans omformningsprocess...
Hörseln fungerar som bäst när vi är unga, eftersom den med åldern drabbas av förslitningsskador. De flesta märker subtila effekter redan i yngre medelåldern, exempelvis att det blir svårare att uppfatta tal i brusiga miljöer. Skrik är en väldigt stark stimulering som hörs bra vid alla åldrar. Kraftfulla ljud triggar hjärnans känslocentra och kan ge upphov till obehag eller till och med rädsla. Detta beror på att en viktig hörselfunktion är att varna oss vid farliga situationer. Just barnskrik har dock också en annan funktion: att signalera barns basala behov, till exempel hunger, till vuxna...
Anledningen till att barn lär sig extremt många nya saker men ändå inte minns sina allra första levnadsår är att det finns olika sorters minne, där en del är utvecklade redan vid födseln medan andra utvecklas senare. Färdigheter såsom att känna igen förälderns röst, lära sig gå, och lära sig prata är vissa typer av minne, medan minnet för personligt upplevda händelser är en annan typ av minne. Detta minne kallas episodiskt minne, och kan bestå i att komma ihåg sådana saker som var man var, med vem, hur man kände sig, vad man såg, hörde, luktade, och vad man tänkte. Episodiskt minne är därför...
Vår hjärna kan skapa olika typer av minnen, med kort eller lång livslängd. De kortvariga minnena, som utgör vårt arbetsminne, lagras inte, utan försvinner efter något tiotal sekunder för att lämna plats för nya arbetsminnen. När vi repeterar fakta vid flera tillfällen kan ett korttidsminne bli ett stabilare långtidsminne. Vi tror att långtidsminnen under denna process, konsolideringen, byter plats i hjärnan och flyttar från hjärnans inlärningscentrum, hippocampus, till hjärnans yttre lager, cortex, där de sedan finns lagrade under hela livet. Dessa minnen är dock inte helt rigida. Varje gång...
Det är svårt att ge ett allmänt svar på din fråga då begreppet känslor som bekant rymmer många olika dimensioner – allt ifrån upprymdhet och glädje till sorg och ilska, för att bara nämna några exempel. Känslornas ursprung i hjärnan har studerats hos människan med modern funktionell hjärnavbildningsteknik, där man framför allt visat vilka områden i hjärnan som är aktiva när vi tolkar känsloläget hos andra personer, exempelvis utifrån bilder på ansikten som är arga eller glada . Tyvärr så är den rumsliga upplösningen för dessa tekniker inte tillräcklig för att kunna undersöka hjärnaktivitet på...
I våra hjärnceller pågår en ständig elektrisk aktivitet. I tekniska sammanhang, till exempel hos ljudanläggningar, brukar sådan aktivitet kallas för brus. Om vi placerar oss i ett helt ljudisolerat rum kan vi ändå höra ljud från vår egen kropp, exempelvis när blodet strömmar genom de blodkärl som befinner sig nära hörselorganet i innerörat. På samma sätt är det med synen. Ögats näthinna är en del av hjärnan. Den består av specialiserade nervceller som fångar upp ljuskvanta och omsätter dem till elektriska signaler. Syncellerna kan också stimuleras på annat sätt, till exempel genom mekanisk...