Nobelpris

Ekonomipris för klimat och ekonomi i växelverkan

William D. Nordhaus får priset ”för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys” och Paul M. Romer ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”. – Dessa två pristagare tacklar de allra viktigaste frågorna inom nationalekonomin, nämligen hur vi skapar långsiktigt hållbar tillväxt, säger Per Strömberg , som är ordförande i priskommittén och professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Pristagarnas forskning handlar dels om hur vi ska ta fram innovationer, dels om hur vi ska hantera de negativa aspekterna av...

Utforskande och gränsöverskridande litteratur

Lyssna på artikeln: Polen på gränsen till magin Olga Tokarczuk tilldelas 2018 års Nobelpris i litteratur. Hon är en av de yngsta mottagarna under prisets historia. En ”gränsöverskridande” författare står det i motiveringen, och historiska landsgränser är en av bottnarna i hennes författarskap. Motiveringen till priset lyder ”En berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform.” Olga Tokarczuk är en författare som utforskar det gränsöverskridande på olika sätt. I hennes bok Gammeltida och andra tider , från 2006, förekommer ett enormt svampmycel som påverkar...

Lönsamt klimatarbete

William D. Nordhaus får ekonomipriset till Alfred Nobels minne ”för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys” och Paul M. Romer ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”. Priset handlar bland annat om hur vi hanterar kunskapstillväxt. William D. Nordhaus menar att det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen skulle vara ett globalt system för koldioxidskatt. Han har gjort beräkningar för hur den optimala nivån på en sådan skatt skulle kunna tas fram. Han har även gjort simuleringar av vad olika klimatpolitiska åtgärder kan...

Verktygslåda av laserstrålar

När lasern uppfanns på 1960-talet hade den en aura av science fiction omkring sig: en samlad ljusstråle som kunde färdas långt, utan att varken spridas ut eller tappa intensitet. Laserljuset var nära nog perfekt enfärgat – och alla ljusvågorna svängde i takt. Vad skulle en sådan stråle kunna användas till? Science fiction-berättelser, från H.G. Wells Världarnas krig och framåt, fylldes av strålar med märkliga egenskaper. Det skrevs om dödsstrålar och spionstrålar, om dragstrålar som kunde fånga in föremål och om skärande nålstrålar som kunde göra hål i vad som helst. De här fantastiska...

BLOGG: Anders Bárány

Otto Hahns middagstal

I inlägget ”Mina fysiktidskrifter 2” påpekade jag nyligen att det middagstal som Otto Hahn höll vid Nobelbanketten 1946 inte fanns att läsa på nobelprize.org, där normalt alla pristagarnas middagstal publiceras. Nu kan jag glädja alla läsare av middagstal att även detta är publicerat och återfinnes på < https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1944/hahn-speech.html >.

Skräddarsydda proteiner mot smuts och cancer

Halva prissumman på 9 miljoner kronor går till Frances Arnold vid California institute of technology i USA för ”riktad evolution av enzymer.” Enzymer är proteiner som möjliggör olika kemiska reaktioner. Frances Arnolds metod har lett till specialdesignade enzymer som används för att tillverka allt från livsmedel till läkemedel – och som finns i tvättmedel. Den andra halvan av priset delas av George Smith vid University of Missouri, USA, och Gregory Winter vid MCR laboratory of molecular biology i Storbritannien. Precis som Frances Arnold har de utvecklat metoder för att skräddarsy proteiner,...

Kämpar mot sexuellt våld

Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och Nadia Murad, en yazidier från Irak som vittnat om hur hon fängslats som sexslav av Islamiska staten, får dela på Nobels fredspris ”för sitt arbete för att stoppa sexuellt våld som ett vapen i krig”. – Ett mycket bra val, säger Stina Högbladh, som är forskningssamordnare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. – Jag skulle säga att Denis Mukwege är en lågoddsare i detta sammanhang – hans namn har nämnts i många år. Denis Mukwege är kirurg och chefsläkare i Kongo-Kinshasa, och specialiserad på gynekologi. Han har...

Immunförsvar i turboläge botar cancer

Kroppsfrämmande ämnen som kan utlösa en reaktion från vårt immunförsvar kallas antigener. Det kan vara fragment av bakterier, virus och cancerceller. T-cellerna i immunförsvaret är ständigt på jakt efter antigener som de kan anfalla och förgöra. Men de behöver hjälp med att hitta dem. Deras hjälpredor kallas antigenpresenterade celler, APC, som visar upp en specifik del av antigenen för T-cellen. Om T-receptorerna på T-cellens yta binder till den uppvisade antigenen kan immunförsvaret dra igång. Detta system regleras på ett finstämt sätt av molekyler som fungerar som gaspedaler och bromsar...

Nobels fredspris för kamp mot sexuellt våld

Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och Nadia Murad, en jazidisk kvinna från Irak, får dela på Nobels fredspris ”för sitt arbete för att stoppa sexuellt våld som ett vapen i krig”. – Ett mycket bra val, säger Stina Högbladh som är forskningssamordnare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Jag skulle säga att Denis Mukwege är en lågoddsare, hans namn har nämnts i dessa sammanhang i många år. Stina Högbladh tycker att det är viktigt att priset lyfter frågan om sexuellt våld. Även om många tror att Metoo-rörelsen kanske har bidragit till att placera...

Tecknade bilder av årets pristagare i kemi

Kemipris till skräddarsydda proteiner

Halva prissumman på 9 miljoner kronor går till Frances H. Arnold från USA som utvecklat en metod för att tillverka skräddarsydda enzymer. Dessa används bland annat för att tillverka läkemedel och förnybara bränslen. Tekniken är inspirerad av evolutionen och går ut på att stegvis förändra ett enzym genetiskt tills det får önskade egenskaper. Andra halvan av priset delas mellan amerikanen George P. Smith och britten Sir Gregory P. Winter för en ny metod att framställa antikroppar med hjälp av virus som infekterar bakterier så kallade bakteriofager. Tack vare antikroppar som utvecklats med deras...

Tecknade porträtt av de tre pristagarna: Arthur Ashkin, Gérard Mourou och Donna Strickland

Finlir med laser ger Nobelpris i fysik

Årets Nobelpris i fysik går till tre forskare som har utvecklat viktiga laserverktyg för forskningen. På 1970-talet uppfann Arthur Ashkin ett sätt att använda laserljus för att fånga och hålla fast mycket små föremål. Han började nästan genast använda denna optiska pincett för att manipulera virus och levande celler. Numera är den ett verktyg som har fått mycket stor användning inom forskning där fysik möter biologi. Bland annat har det använts för att mäta kraften i den sortens molekylära motorer som har en viktig roll i kroppen och till exempel flyttar molekyler inuti celler eller får...

Nobelpris för milstolpe inom cancerbehandling

De så kallade T-cellerna i immunförsvaret angriper främmande eller muterade kroppsegna celler – cancerceller. T-cellernas arbete regleras noga med hjälp av en uppsättning molekyler, varav vissa aktiverar medan andra bromsar verksamheten. Årets nobelpristagare i medicin var först med att identifiera några av bromsmolekylerna, samt med att utveckla metoder för att hindra deras arbete. När det sker hamnar immunförsvaret i turboläge och angriper cancercellerna extra kraftfullt. Tekniken, som kallas Immune checkpoint inhibition , används för cancerbehandling i idag och räddar liv som inte tidigare...

KEMI: Ett kikhål in i livets maskineri

Maskinen är fyra meter hög och kostar ungefär sextio miljoner kronor. Den får ström via en kabel på baksidan, tjock som en arm. Ett stålrör från taket levererar flytande kväve som håller mikroskopets vitala delar på en temperatur lägre än minus 190 grader Celsius. – Det är revolutionerande teknik, säger Gunnar von Heijne, professor i biokemi vid Stockholms universitet och föreståndare för Sveriges nationella satsning på så kallad kryo-elektronmikroskopi. Fönster mot livet Det vitrifierade provet placeras i kryo-elektronmikroskopet. Maskinen tar bilder som en dator sedan omvandlar till en 3D-...

FYSIK: Nu märker vi hur allt gungar

Riktigt stora händelser i universum skapar vågor i själva rumtiden, till exempel när två svarta hål dras ihop till ett. Vågorna drar ut och klämmer ihop allt som de passerar. Detta förutsades redan för drygt hundra år sedan av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori – och i september 2015 kunde en sådan våg fångas upp för första gången, i det amerikanska observatoriet Ligo. Att kunna registrera gravitationsvågor gör det möjligt för forskarna att studera fenomen och händelser i universum som inte går att upptäcka med till exempel radiovågor eller synligt ljus. Upptäckten kan liknas vid ett...

MEDICIN: Lär känna ditt inre ur

Den franske 1600-talsfilosofen och matematikern René Descartes kom sällan ur sängen före klockan elva på förmiddagen. Under hela sitt liv var han en inbiten sjusovare. Nutida forskare har gett honom diagnosen förskjuten sömnfas, även känd som delayed sleep phase disorder (DSPD). I vissa fall beror förskjutningen på en mutation i cellernas biologiska klocka. Den nyheten kom i våras från en forskargrupp ledd av genetikern Michael Young vid Rockefeller university i New York, USA. – För dem som har mutationen är det som att ständigt kämpa med jetlag. Varje dag rör sig världen bort från deras inre...