Nobelpris

Ekonomipris för klimat och ekonomi i växelverkan

William D. Nordhaus får priset ”för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys” och Paul M. Romer ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”. – Dessa två pristagare tacklar de allra viktigaste frågorna inom nationalekonomin, nämligen hur vi skapar långsiktigt hållbar tillväxt, säger Per Strömberg , som är ordförande i priskommittén och professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Pristagarnas forskning handlar dels om hur vi ska ta fram innovationer, dels om hur vi ska hantera de negativa aspekterna av...

Nobels fredspris för kamp mot sexuellt våld

Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och Nadia Murad, en jazidisk kvinna från Irak, får dela på Nobels fredspris ”för sitt arbete för att stoppa sexuellt våld som ett vapen i krig”. – Ett mycket bra val, säger Stina Högbladh som är forskningssamordnare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Jag skulle säga att Denis Mukwege är en lågoddsare, hans namn har nämnts i dessa sammanhang i många år. Stina Högbladh tycker att det är viktigt att priset lyfter frågan om sexuellt våld. Även om många tror att Metoo-rörelsen kanske har bidragit till att placera...

Tecknade bilder av årets pristagare i kemi

Kemipris till skräddarsydda proteiner

Halva prissumman på 9 miljoner kronor går till Frances H. Arnold från USA som utvecklat en metod för att tillverka skräddarsydda enzymer. Dessa används bland annat för att tillverka läkemedel och förnybara bränslen. Tekniken är inspirerad av evolutionen och går ut på att stegvis förändra ett enzym genetiskt tills det får önskade egenskaper. Andra halvan av priset delas mellan amerikanen George P. Smith och britten Sir Gregory P. Winter för en ny metod att framställa antikroppar med hjälp av virus som infekterar bakterier så kallade bakteriofager. Tack vare antikroppar som utvecklats med deras...

Tecknade porträtt av de tre pristagarna: Arthur Ashkin, Gérard Mourou och Donna Strickland

Finlir med laser ger Nobelpris i fysik

Årets Nobelpris i fysik går till tre forskare som har utvecklat viktiga laserverktyg för forskningen. På 1970-talet uppfann Arthur Ashkin ett sätt att använda laserljus för att fånga och hålla fast mycket små föremål. Han började nästan genast använda denna optiska pincett för att manipulera virus och levande celler. Numera är den ett verktyg som har fått mycket stor användning inom forskning där fysik möter biologi. Bland annat har det använts för att mäta kraften i den sortens molekylära motorer som har en viktig roll i kroppen och till exempel flyttar molekyler inuti celler eller får...

BLOGG: Anders Bárány

Otto Hahns middagstal

I inlägget ”Mina fysiktidskrifter 2” påpekade jag nyligen att det middagstal som Otto Hahn höll vid Nobelbanketten 1946 inte fanns att läsa på nobelprize.org, där normalt alla pristagarnas middagstal publiceras. Nu kan jag glädja alla läsare av middagstal att även detta är publicerat och återfinnes på < https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1944/hahn-speech.html >.

Nobelpris för milstolpe inom cancerbehandling

De så kallade T-cellerna i immunförsvaret angriper främmande eller muterade kroppsegna celler – cancerceller. T-cellernas arbete regleras noga med hjälp av en uppsättning molekyler, varav vissa aktiverar medan andra bromsar verksamheten. Årets nobelpristagare i medicin var först med att identifiera några av bromsmolekylerna, samt med att utveckla metoder för att hindra deras arbete. När det sker hamnar immunförsvaret i turboläge och angriper cancercellerna extra kraftfullt. Tekniken, som kallas Immune checkpoint inhibition , används för cancerbehandling i idag och räddar liv som inte tidigare...

KEMI: Ett kikhål in i livets maskineri

Maskinen är fyra meter hög och kostar ungefär sextio miljoner kronor. Den får ström via en kabel på baksidan, tjock som en arm. Ett stålrör från taket levererar flytande kväve som håller mikroskopets vitala delar på en temperatur lägre än minus 190 grader Celsius. – Det är revolutionerande teknik, säger Gunnar von Heijne, professor i biokemi vid Stockholms universitet och föreståndare för Sveriges nationella satsning på så kallad kryo-elektronmikroskopi. Fönster mot livet Det vitrifierade provet placeras i kryo-elektronmikroskopet. Maskinen tar bilder som en dator sedan omvandlar till en 3D-...

FYSIK: Nu märker vi hur allt gungar

Riktigt stora händelser i universum skapar vågor i själva rumtiden, till exempel när två svarta hål dras ihop till ett. Vågorna drar ut och klämmer ihop allt som de passerar. Detta förutsades redan för drygt hundra år sedan av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori – och i september 2015 kunde en sådan våg fångas upp för första gången, i det amerikanska observatoriet Ligo. Att kunna registrera gravitationsvågor gör det möjligt för forskarna att studera fenomen och händelser i universum som inte går att upptäcka med till exempel radiovågor eller synligt ljus. Upptäckten kan liknas vid ett...

MEDICIN: Lär känna ditt inre ur

Den franske 1600-talsfilosofen och matematikern René Descartes kom sällan ur sängen före klockan elva på förmiddagen. Under hela sitt liv var han en inbiten sjusovare. Nutida forskare har gett honom diagnosen förskjuten sömnfas, även känd som delayed sleep phase disorder (DSPD). I vissa fall beror förskjutningen på en mutation i cellernas biologiska klocka. Den nyheten kom i våras från en forskargrupp ledd av genetikern Michael Young vid Rockefeller university i New York, USA. – För dem som har mutationen är det som att ständigt kämpa med jetlag. Varje dag rör sig världen bort från deras inre...

EKONOMI: Smart sätt att se på våra korkade val

När ekonomipriset tillkännagavs i oktober spontandansade Handelshögskoleprofessorn Micael Dahlén i SVT:s studio. Jublet var nog minst lika stort bland psykologer. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne handlar nämligen om det som kallas för beteendeekonomi, det gränsland där ekonomi och psykologi möts. Pristagaren heter Richard H. Thaler och är verksam vid University of Chicago i USA. – Hans största bidrag är att han öppnade upp det här nya området. Jag blev jätteglad när priset tillkännagavs, säger Martin Hedesström, docent i psykologi vid Göteborgs...

LITTERATUR: För den blottade avgrunden

Årets Nobelpris i litteratur går till den japansk-brittiske författaren Kazuo Ishiguro (f. 1954), ”som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen”. Litteraturpristagaren är född i Japan men har vuxit upp i Storbritannien. Sedan debutromanen 1982, A pale view of hills , har han varit heltidsförfattare. Hans författarskap berör teman som minne, tid och självbedrägeri. Förutom sina åtta romaner har han skrivit manus för film och tv. – Personligen blev jag mycket glad över att Kazuo Ishiguro får priset, säger Bo G. Ekelund, som är docent...

FRED: ”Kärnvapen kan leda till besinning”

Nobels fredspris 2017 tilldelas den internationella anti-kärnvapenkoalitionen ICAN (International campaign to abolish nuclear weapons) ”för deras arbete med att uppmärksamma de katastrofala humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för deras banbrytande insatser för att åstadkomma ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen”. ICAN grundades 2007, har 468 partnerorganisationer i över hundra länder och arbetar för att begränsa antalet kärnvapen. – Det var ett rätt väntat val, säger Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Norska...

Metod för att se in i molekyler belönas

Biologins inre maskineri består av komplicerade molekyler. Så små strukturer är oerhört svåra att avbilda. Nobelpriset i kemi 2017 belönar Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som har utvecklat en metod för att göra tredimensionella avbildningar av molekyler med upplösning ner till atomnivå. Tekniken har till exempel använts för att få bilder av höljet kring ett virus . Mer information om detta och om årets övriga Nobelpriser kommer i Forskning & Framsteg 10/2017, ute i slutet av november.

De svarta hålens slängdans ger Nobelpris i fysik

För bara lite mer än två år sedan stod en typ av antenn redo på två platser i USA. Mätningarna hade inte ens officiellt dragit igång, men testmätningar pågick. Då kom signalen som forskare arbetat i 50 år för att kunna upptäcka. Mer än en miljard ljusår bort hade två svarta hål i vild slängdans kring varandra kommit så nära att de föll in i varandra och blev till ett. Det orsakade vibrationer i själva rumtiden, gravitationsvågor som efter en lång färd genom rymden nådde fram till jorden hösten 2015 och fångades upp i anläggningen. Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne belönas med...

Nobelpris för den inre klockan

Hur fungerar cellernas inre klocka? För upptäckten av mekanismerna som gör att växter och djur kan anpassa sig till dag och natt tilldelas Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2017. Att en mutation kan störa cellernas inre klocka har vi skrivit om tidigare i år. Mer om den Nobelprisbelönade upptäckten blir det i Forskning & Framsteg 10/2017, som kommer ut i slutet av november.