robotik

Minispeglar banar väg för laserskalpell

Att operera utan att öppna stora delar av kroppen har många fördelar. Det ger generellt mindre smärta efter operationen, kortare läkningstid och lägre risk för komplikationer. Ett kirurgiskt verktyg i samma anda är laserskalpellen, som kirurger kontrollerar med hjälp av robotik. Med lasern kan kirurger exempelvis skära bort polyper på ömtåliga, svåråtkomliga ställen, eftersom tekniken möjliggör snitt med hög precision, minimal blödning och utan onödig skada på omkringliggande vävnad. Men ingrepp via titthål eller kroppsöppningar kräver små instrument, och laserskalpeller är svåra att krympa...

Drönare skjuter pil med sensorer

Det senaste sättet att fästa sensorer på otillgängliga platser är att låta en drönare skjuta iväg dem med pilar. Det är forskare vid Imperial College London som utvecklar metoden . Inom miljöövervakning används sensorer för att mäta temperatur, luftfuktighet, ljus, rörelser och halten av olika ämnen. Men ibland är det svårt att få sensorerna på plats – miljön kan vara både otillgänglig och farlig. Genom att byta ut pilspetsen mot en magnet kan samma metod användas på andra underlag. Källa: Robotics and Automation Letters

Pandemin ger skjuts åt robotar

Vetenskapsåret 2021: Coronapandemin har orsakat störningar i företagens globala leveranskedjor. Följden blir att produktion som tidigare flyttat till lågkostnadsländer tas hem igen. – Samtidigt blir tillverkningen mer automatiserad, vilket betyder fler robotar i industrin, säger Christian Smith, robotforskare vid Kungliga tekniska högskolan.

Vilken robotframtid vill vi ha?

Vad händer med människan när robotar och AI sköter allt fler arbetsuppgifter? Om det handlar en ny antologi skriven av forskare inom fält som etnologi, idéhistoria och konstvetenskap. Maskiner har i alla tider tagit över tunga och rutinmässiga jobb, men med AI ökar takten och det är hög tid att diskutera vad vi vill med tekniken, menar författarna. Boken ger ett historiskt perspektiv och gör nedslag på såväl fabriksgolv som i science fiction. Även om automatiseringen för vissa innebär högre lön och mer kreativa och kvalificerade uppgifter, kan det också betyda motsatsen. I ett kapitel visar...

Curlande robot slår proffs

När robotar med artificiell intelligens, AI, har slagit mästare i schack, poker och go har spelet skett digitalt. Men i curling, ibland kallat ”schack på is”, räcker det inte med att tänka ut nästa drag. Här ska också en närmare 20 kilo tung sten skickas i väg med hög precision på hal is. Forskare vid Korea University har utvecklat en curlingspelande robot på hjul som inte bara bemästrar strategin, utan också det fysiska spelet minst lika bra som människor. Ställd mot två koreanska topplag vann roboten, döpt till Curly, tre av fyra matcher. Stort steg från digitalt till fysiskt Steget från...

Drönaren levererar mat vid Linköpings universitet

Drönare levererade kyckling med ris

Bakom projektet ligger forskningsinstitutet RISE. Drönaren flög från en restaurang i utkanten av Linköping till stadens universitetsområde. – Leveransen bestod av basilikakyckling och ris, maten var fortfarande varm när den kom fram och det var mycket gott, säger Rasmus Lundqvist, forskare inom autonoma system på RISE och verksamhetschef för drönarflygningen. Precision och säkerhet största utmaningen I och med den lyckade leveransen är det EU-finansierade forskningsprojektet AWARD2 därmed avslutat. Drönaren var helt självkörande och flög utom synhåll, vilket kräver ett särskilt tillstånd av...

Automatisk traktor för snöröjning med borstar och plog

Snart kan robotar sköta flygplatserna

På Örnsköldsviks flygplats finns det ett flygledningstorn som inte används, eftersom flygtrafiken numera sköts på distans, uppifrån Luftfartsverkets central i Sundsvall. Det lediga tornet blev hjärtat i Luftfartsverkets forskningsarena Testsite OER (Örnsköldsviks Airport), där de satsar på att ta fram automatisk, intelligent teknik för flygplatser. Där genomförde Luftfartsverket en demonstration av några sådana system i mitten av september. Systemen har de tagit fram tillsammans med sina samarbetspartners i forskningsprojektet AVAP (Automated Vehicles for Airports). – Ska man skämta lite så...

Ett U-format implantat med nanotråd och en elektrod når hela vägen in i nervcellerna

Utkammad nanotråd kan göra cyborger till verklighet

Tanken med den nya metoden med massproducerade nanoimplantat är att på sikt låta hjärnan styra robotdelar, kommunicera med andras hjärnor, eller bli avscannad som en ritning att designa AI utifrån. Bakom upptäckten står Charles Liebers forskargrupp från Harvard som publicerat sina resultat i Nature Nanotechnology. Men kan man inte läsa av hjärnans elektriska aktivitet redan idag? Svaret är att jo, det kan man. Till viss del. Sätter man exempelvis elektroder utanpå hjässan kan man plocka upp hjärnaktivitet genom ett så kallat EEG (elektroencefalografi). Men även om man lyckats använda signalen...

Anställningsrobotens första jobb avklarat

Nu har första anställningen i Sverige skett via en robot. Jobbet har gått till Anders Örnhed på Upplands-Bro kommun, som digital strateg. Rekryteringsföretaget TNG har tillsammans med Furhat Robotics utvecklat AI-roboten, som är ensam i sitt slag. I nummer 10, 2018 av Forskning & Framsteg skrev Marie Alpman artikeln ” Roboten sköter snacket ” om hur processen att utveckla AI-roboten gått till – och nu har den alltså använts i praktiken. Roboten som heter Tengai har via djupinlärning fått förmåga att kunna använda tidigare inlärd information i nya situationer – alltså förmågan att anpassa...

Dräkten som ger dig robotstyrka

Stenen på bordet ser tung ut. Jag greppar den med min handskbeklädda hand. När fingrarna sluts runt stenen surrar det från elmotorerna som ligger i den tillhörande ryggsäcken. Ju mer jag trycker, desto hårdare drar motorerna i linor som går till handskens fingrar. Med hjälp av den extra kraften är stenen lätt att lyfta och bära. Jag befinner mig i en kontorsbyggnad i Kista norr om Stockholm, hos Sveriges enda tillverkare av exoskelett. Företaget Bioservo startades 2006 av forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Karolinska institutet. Företagets första produkt är en handske...

Maskin leker med klossar

Jenga är ett spel som går ut på att bygga ett så högt torn som möjligt med klossar. Från början är de staplade i lager om tre, vinkelrätt mot varandra. För spelarna gäller det att hitta de klossar som kan flyttas upp till toppen utan att tornet rasar. Det kräver både fingerfärdighet och känsla för fysikens lagar. En grupp forskare vid amerikanska Massachusetts Institute of Technology, MIT, har nu skapat en robot som lärt sig att spela spelet. Resultatet presenteras i Science Robotics . Roboten är utrustad med kamera och griparmar med kraftgivare som känner av motståndet när roboten försöker...

Robot med känsligare pianofingrar

Robotar är bra på repetitiva arbetsuppgifter, men när det krävs fingerfärdighet står de sig slätt jämfört med oss människor. Att återskapa precisionen i den mänskliga handen är en mycket svår utmaning inom robotforskningen. Vid University of Cambridge har forskare tagit ett första steg mot att utveckla en robothand med ben och leder likt ett skelett. Handen är utskriven i en 3D-skrivare och har en enkel motorik med en enda motor i handleden. För att testa handen har forskarna lärt den att spela enkla melodier på ett piano. Det är i och för sig inte första gången en robot spelar piano, men...

Robotar klarar nästan att sätta ihop en Ikea-stol

Att få ihop Ikea-möbler kan vara en stor utmaning för en människa. För robotar är den ännu större – att känna igen de olika delarna, veta hur de ska sitta ihop och sedan hantera själva monteringen, vilket kräver fingerfärdighet. En forskargrupp i Singapore har tagit sig an utmaningen och låtit två robotar samarbeta för att sätta ihop Ikea-stolen Stefan. I stället för händer hade robotarna griparmar med kraftsensorer, och en 3D-kamera tjänstgjorde som öga. Varken robotarna eller kringutrustningen specialanpassades för uppgiften, utan bestod av standardmodeller avsedda för industrin. Själva...

Noggrann minirobot kan hjälpa kirurgen

Den 20 millimeter höga roboten väger bara 430 milligram, men kan lyfta tre gånger sin egen vikt med en precision på fem mikrometer. Miniroboten kan röra sig enligt förprogrammerade mönster med en hastighet av upp till 75 repetitioner per sekund. Forskarna tänker sig att roboten kan hjälpa till med uppgifter som kräver hög precision inom till exempel elektronikindustrin. Ett annat användningsområde är att hjälpa kirurger med känsliga moment under robotkirurgi. Roboten presenteras i tidskriften Science robotics.

Sök på sajten