Att vallfärda till Mecka är en plikt för såväl sunni- som shiamuslimer. Med undantag för korta perioder har shiamuslimer kunnat vallfärda till Mecka och genomföra de ritualer som är knutna till denna pilgrimsfärd, Hajj . Saudiarabien har upprättat kvoter för varje muslimskt land som får skicka ett visst antal pilgrimer varje år. Det görs ingen skillnad mellan sunni- eller shiamuslimska länder. Det har funnits korta perioder under islams 1400-åriga historia då shiamuslimer inte varit välkomna i Mecka. En sådan period var tiden då wahhabiterna skapade en sorts statsbildning i det inre Arabien...
Den julianska kalendern togs i bruk under den romerska kejsaren Julius Caesar (100–44 f.Kr.). Det var en solkalender, som skulle följa årstidsåret (så att exempelvis december alltid inföll på vintern). Årstidsåret är dock drygt 10 minuter kortare än ett genomsnittligt julianskt år, vilket medförde att kyrkoåret långsamt försköts i relation till årstiderna. Påven Gregorius XIII (1502–1585) genomförde därför en revision av den julianska kalendern. Den reviderade versionen kallas den gregorianska kalendern efter honom, och det är den som västvärlden använder i dag. I protestantiska länder som...
Skillnaden i påskdatum mellan de östliga (ortodoxa) kyrkorna och de övriga beror primärt på att de förra behållit den julianska kalendern, medan västerlandet från 1582 successivt gick över till den gregorianska. Sedan kyrkomötet i Nicea år 325 firar alla kristna påsk den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen – dock alltid efter den 21 mars. Eftersom den julianska kalendern för närvarande är 13 dagar efter den gregorianska firar de ortodoxa i praktiken påsk tidigast 4 april. Frågan kompliceras också av olika sätt att beräkna fullmånens inträffande i anslutning till...
En kortfattad liten biografi över djävulen lockar förstås till läsning. Denne figur har kittlat fantasin länge, och vid sidan av teologin har hin håle intagit en närmast självklar plats i litteraturen, konsten och filmen. Författaren Darren Oldridge är brittisk historiker och har länge sysslat med trolldomens historia. Han konstaterar att djävulen – både som abstrakt idé och uppfattad gestalt – har haft en enorm betydelse för den västerländska kulturen. En sympatisk bok, i sitt lilla format.
I en nylig attitydundersökning utförd av Vetenskap & Allmänhet instämmer nära 60 procent av dem som tror att Gud skapade människan i att ”den bästa kunskapen finner man om man lyssnar inåt”, att jämf
Framför allt flickor besöker webbplatsen för att studera Bibelns syn på könen. Samtidigt ger internet möjlighet till ett alltmer individualiserat sätt att förhålla sig till religionen.
Vetenskapliga texter är ofta översållade av metaforer, analogier och liknelser. I vetenskapshistorien har dessa ofta avfärdats som ointressanta dekorationer.
- Det kan ha att göra med den religiösa ortodoxin vid denna tid, säger Monica Weikert vid Göteborgs universitet som har undersökt kyrkofferseden i Sverige.
