Den julianska kalendern togs i bruk under den romerska kejsaren Julius Caesar (100–44 f.Kr.). Det var en solkalender, som skulle följa årstidsåret (så att exempelvis december alltid inföll på vintern). Årstidsåret är dock drygt 10 minuter kortare än ett genomsnittligt julianskt år, vilket medförde att kyrkoåret långsamt försköts i relation till årstiderna. Påven Gregorius XIII (1502–1585) genomförde därför en revision av den julianska kalendern. Den reviderade versionen kallas den gregorianska kalendern efter honom, och det är den som västvärlden använder i dag. I protestantiska länder som...
Skillnaden i påskdatum mellan de östliga (ortodoxa) kyrkorna och de övriga beror primärt på att de förra behållit den julianska kalendern, medan västerlandet från 1582 successivt gick över till den gregorianska. Sedan kyrkomötet i Nicea år 325 firar alla kristna påsk den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen – dock alltid efter den 21 mars. Eftersom den julianska kalendern för närvarande är 13 dagar efter den gregorianska firar de ortodoxa i praktiken påsk tidigast 4 april. Frågan kompliceras också av olika sätt att beräkna fullmånens inträffande i anslutning till...
En kortfattad liten biografi över djävulen lockar förstås till läsning. Denne figur har kittlat fantasin länge, och vid sidan av teologin har hin håle intagit en närmast självklar plats i litteraturen, konsten och filmen. Författaren Darren Oldridge är brittisk historiker och har länge sysslat med trolldomens historia. Han konstaterar att djävulen – både som abstrakt idé och uppfattad gestalt – har haft en enorm betydelse för den västerländska kulturen. En sympatisk bok, i sitt lilla format.
I en nylig attitydundersökning utförd av Vetenskap & Allmänhet instämmer nära 60 procent av dem som tror att Gud skapade människan i att ”den bästa kunskapen finner man om man lyssnar inåt”, att jämf
Kyrkan bör aldrig hindra vetenskapen. Men det är precis vad inkvisitionen gjorde i sin dom över Galileo och det var fel, konstaterar George Coyne, jesuitpräst som har varit Vatikanens chefsastronom i över ett kvartssekel. Nästan omedelbart när han tillträdde ämbetet fick George Coyne, på initiativ av påven Johannes Paulus II, ägna sig åt efterforskningar om vad som egentligen hände i juni 1633, då Galileo ställdes inför inkvisitionsdomstolen i Rom. Så 359 år senare, i oktober 1992, uttryckte påven ånger över domen, som han kallade för ett "tragiskt ömsesidigt missförstånd". Därmed bekräftade...
Framför allt flickor besöker webbplatsen för att studera Bibelns syn på könen. Samtidigt ger internet möjlighet till ett alltmer individualiserat sätt att förhålla sig till religionen.
Vetenskapliga texter är ofta översållade av metaforer, analogier och liknelser. I vetenskapshistorien har dessa ofta avfärdats som ointressanta dekorationer.
Under efterkrigstiden, fram till och med 1970-talet, antog de flesta människor i västvärlden att religionen aldrig mer skulle spela någon större roll i världshändelserna
