Stamceller används redan

Stamceller är en del av min cancerbehandling, skriver Carina Westermark Nordlander.
Publicerad

Jag har en blodsjukdom som heter myelom som sitter i benmärgen (tidigare kallades det för en form av skelettcancer) och genomgår för närvarande ett behandlingsprogram som används i Norden.

För min del sker behandlingen i Umeå. Den avgörande delen av behandlingen utgörs av s k autolog benmärgstransplantation, vilket innebär att stamceller från mitt eget blod tas ut och ges tillbaka i senare skede. Det krävs alltså ingen donator. Behandlingen sker naturligtvis tillsammans med en rad andra åtgärder och pågår stegvis under cirka ett halvår.

Artikeln gav intrycket att stamcellsdonation till sig själv är något som kan komma i framtiden, men så är det alltså inte! Det förekommer redan, och med framgång.Behandlingsformen har pågått i ungefär fem år, och erfarenheterna och behandlingsresultaten är tydligen mycket positiva. Själv har jag just genomgått halva behandlingsprogrammet och har alltså inte varit med om själva processen med stamcellstransplantation än, men det finns många patienter som har varit det.

CARINA WESTERMARK NORDLANDER

Svar:

Stamceller är alldeles riktigt inte bara framtida reservdelar, utan räddar livet på cancersjuka redan i dag.

I min artikel skrev jag om stamceller och beskrev dem som potentiella frälsare inom framtidens medicin. Stamceller har den unika förmågan att kunna bli till andra celler efter celldelning. De fungerar därför som reserver i kroppen och rycker ut för att ersätta de celler som förstörs vid skada eller som förbrukas naturligt vid åldrande. I framtiden hoppas forskare kunna använda stamceller vid behandling av genetiska sjukdomar.

Den metod man försöker utveckla för detta går ut på att stamceller tas från det organ eller den vävnad som har en genetisk felprogrammering, odlas i cellodling på ett laboratorium, förändras genetiskt så att cellernas felprogrammering korrigeras, förökas i cellodling och slutligen förs in i kroppen igen. På så vis skulle man, åtminstone teoretiskt, kunna bota en medfödd sjukdom med celler som kommer från den egna kroppen.

Men, som Carina Westermark Nordlander mycket riktigt påpekar, behandling med stamceller är inte bara något som man hoppas kunna genomföra i framtiden utan en realitet för många patienter med olika typer av cancer, t ex myelom, sarkom och testikelcancer. För att döda cancercellerna använder man ofta cellgifter, en metod som inte är specifik för en viss cell utan också dödar många av de friska stamceller som annars skulle ha reparerat skadan som cellgifterna orsakar. För att komma runt problemet gör patienterna blodstamcellsdonationer till sig själva.

Det går till så att man före cellgiftsbehandlingen tar litet av patientens blod, sorterar ut stamcellerna och fryser ner dem. Efter cellgifterna får patienten tillbaka sina stamceller, som fortfarande är vid god vigör eftersom de inte har varit utsatta för cellgifterna, och de hjälper kroppen att återbilda nya friska celler. Den här metoden används i dag rutinmässigt, bl a på Umeå universitetssjukhus, och är den bästa tillgängliga behandlingen för t ex myelom.  

ANNA POLGREN, Centrum för genomforskning, Karolinska Institutet

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor