Trafikplanering för djur

Vi ställer tre frågor till Lennart Folkeson, ekolog och forskningschef vid enheten Transport och miljö, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI:

Varför anlägger man faunapassager?

För att bevara ekologiska funktioner i ett landskap som fragmenteras av vägar och järnvägar, bebyggelse och annan exploatering. En faunapassage kan till exempel göra det möjligt för djur att utnyttja småområden som annars skulle vara avsnörda från livsmiljön i övrigt. Och för att grodor inte ska bli överkörda på väg till yngelplatsen kan man anlägga en grodtunnel.

Vilka typer av faunapassager har vi i Sverige?

Vi har grodtunnlar, utterspänger och viltportar. Och så har vi några vägportar och vägbroar där passagen har vidgats och anpassats för att djur som hjortar, rådjur och harar lättare ska kunna använda dem. Anpassningen kan exempelvis vara att förse bron med skydd mot trafikbuller. I stället för asfalt som beläggning har man lagt på jord där det växer gräs.

Hur får man djuren att gå rätt?

Det är viktigt att placera faunapassagen så att den passar stråk som djuren brukar använda. Viltstängsel ska leda djuren till passagen, och den ska utformas så att djuren uppfattar den som en naturlig del av sin omgivning.