Att ’skaffa’ barn

Mot slutet av sommaren passerar Sveriges folkmängd niomiljonerstrecket. Befolkningen ökar just nu snabbare än på många år, främst för att fler människor föds än dör.
Publicerad

Men sedan minst trettio år förskjuts åldern på förstföderskor uppåt med nära två månader per år. Eftersom risken för oönskad barnlöshet ökar med stigande ålder, hamnar allt fler i denna situation. Därmed växer efterfrågan på medicinska ingrepp, och den möts av ständigt mer raffinerade fruktsamhetsmetoder. De som får barn tack vare dessa insatser är givetvis överlyckliga, men verksamheten reser också frågor. Den kris som barnlösheten kan innebära både fördjupas och förlängs, de medicinsk-tekniska metoderna är kostsamma och, framför allt, både läkarna och de ofrivilligt barnlösa ställs inför en rad svårhanterliga medicinska och etiska valsituationer.

Samhällsutvecklingen har också lett till genomgripande förändringar vad avser adoptioner. Från att ha varit en verksamhet där gifta par med eller utan barn tog hand om minderåriga som blivit föräldralösa, ofta inom släkten eller boende i trakten, är det numera nästan bara barnlösa par och ensamstående som, efter att ha uttömt andra vägar, adopterar i all huvudsak utomeuropeiska spädbarn. Och medan de utländska adoptionerna allmänt idylliserades på 1970-talet, kritiseras de nu av somliga.

Barnlöshet och den av många upplevda ”rätten” att få barn är ämnet för detta nummers angelägna Tema.

Astronomidocenten och skribenten Curt Roslund medverkar i numret med sin sextonde F&F-artikel genom tiderna. Han har specialiserat sig på äldre vetenskapshistoria och har rapporterat för Forskning & Framsteg från alla jordens hörn. Den första artikeln, om Ales stenar, publicerades i F&F 5/79. Redaktionen sänder en hälsning med anledning av de exakt 25 årens djupt sympatiska samarbete.

Artikel om Ales stenar

Roslund, Curt
nr 5s, 197

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor