Lärare sätter ofta orättvisa betyg
– Av 30 behöriga lärare var bara fyra medvetna om principerna för det nya betygssystemet, säger pedagogen Bengt Selghed vid Högskolan i Kristianstad, som skrivit avhandlingen Ännu icke godkänt.
I mitten av 1990-talet infördes ett system med betygen godkänt (G), väl godkänt (VG) och mycket väl godkänt (MVG). Det gamla systemet syftade till en nationell rangordning av eleverna enligt en normalfördelningskurva. Nu har man i stället infört en kunskapssyn som bygger på förståelse i stället för fakta, och därmed en kvalitativ och inte kvantitativ syn på betyg. Det innebär att alla som når kunskapsmålen har rätt till de högsta betygen.
– Lärarna är positiva till det nya systemet, men alla förstår det inte, säger Bengt Selghed. Bara fyra av de behöriga lärare som jag har intervjuat menar att betygen ska mäta kvaliteten på elevernas kunskaper.
Därför betygsätter de annat än om eleverna har nått kunskapsmålen.
– Exempelvis spelar beteende, läxläsning och aktivitet in. Men även personlighet, att eleverna är verbala och inte blyga, samt uppförande påverkar betygen. Dessutom spelar lärarnas personliga läggning roll, och många av dem använder betygen som ett belöningssystem, det vill säga håller inne med MVG till i nian. Andra lärare ger höga betyg av snällhet. Samtliga lärare jag intervjuat tror att betyg mellan olika skolor inte kan jämföras, säger Bengt Selghed.
