Siv Andersson – Vart tog orienterarsjukan vägen?

Uppsalaforskare får pris för genetisk bakterieforskning.
Publicerad

Siv Andersson, professor i molekylär evolution i Uppsala, är en av årets fem mottagare av Göran Gustafssonpriset. Hon får priset i molekylärbiologi för sin forskning om de mekanismer som styr utvecklingen hos så kallade alfa-proteobakterier. Dessa förökar sig inuti celler där de parasiterar eller lever i symbios med sin värd. Vissa orsakar sjukdomar som tyfus, kattklösarsjuka och förmodligen också den så kallade orienterarsjukan som förbryllade oss på 1990-talet.

– Det finns ett stort medicinskt intresse för denna bakteriegrupp, eftersom många lever i symbios med djur, växter och människor, säger Siv Andersson. Enligt nya rön verkar de dessutom vara den vanligaste genetiska gruppen i både hav och jord. De är även mycket intressanta ur evolutionär synvinkel.

Bland annat har cellparasiternas arvsmassa genom evolutionen minskat i storlek. Det kan bero på att cellparasiter med liten arvsmassa oftast är anpassade till livet inne i andra celler. Dessa miljöer är så rika på näringsämnen att bakterierna själva inte behöver tillverka viktiga basämnen utan stjäl dem från sina värdar.

– Det kan också hänga samman med att populationsstorlekarna är små och att slumpen avgör vilka celler inuti en infekterad värd som blir överförda till nästa värd. Om den överförda bakterien har tappat en del av sin arvsmassa blir det svårt att genom evolutionen få tillbaka den. Då kan man säga att evolutionen går i en riktning, mot förminskning.

Men vad hände med orienterarsjukan? Larmet gick på 1990-talet när flera svenska orienterare insjuknade och dog, till synes utan förklaring. Nu är sjukdomen borta.

– Det kan bero på att man inom Orienteringsförbundet uppmanade människor att inte tävla när de är förkylda eller bär på en infektion. Men också på att de bakterier som orsakade infektionen har förändrats.

Siv Andersson varnar för risken att liknande sjukdomar ska dyka upp igen. Det blir därför extra viktigt att ta reda på vilka bakterier som lever naturligt i vilda och tama djur och hur deras arvsmassa ser ut. Samt att försöka reda ut hur stor risken för sjukdom är om de sprids till människor.

Årets övriga pristagare

Göran Gustafssonprisen 2005 tilldelas också:Adrian Constantin, Lunds universitet och Trinity College, Dublin, Irland (matematik), Eva Lindroth, Stockholms universitet (fysik), Magnus Berggren, Linköpings universitet (kemi) och Sten Eirik Jacobsen, Lunds universitet (medicin).

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor