Tre frågor till Janne Wallenius – Blir kärnkraften säkrare med flytande bly?

En ny testreaktor – Electra – planeras i Oskarshamn. Reaktorn ska vara ett steg på vägen mot den fjärde generationens kärnkraftverk. Till skillnad från dagens reaktorer ska avfallet vara kortlivat. Janne Wallenius, professor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, leder arbetet.
Publicerad
**Janne Wallenius**, professor vid KTH, vill pröva ny och säkrare kärnreaktorkylning i en provanläggning i Oskarshamn.
Bild: KTH

###Vad är det ni vill bygga?

Electra är en liten provanläggning som ska producera en halv megawatt värmeenergi. Den kan jämföras med de flera tusen megawatt som vanliga kommersiella reaktorer ger ifrån sig. Den ska bränna plutonium, som vid sidan av americium är den mest långlivade restprodukten från kärnkraftverken. För vår lilla anläggning behöver vi cirka 70 kilo upparbetat plutonium av de 50 ton som förvaras i Oskarshamn i dag. Lyckas vi så har vi redan bränsle för tio tusen år, men främst vill vi testa flytande bly som kylmedium i reaktorn. Och så vill vi utbilda framtida kärnkraftstekniker.

###Vad är den största utmaningen?

Det är att skapa lämpligt byggmaterial för reaktorn som klarar blyet. Bly är extremt korrosivt, och vanligt stål kan inte stå emot det. Men våra kolleger i Tyskland har nu kommit på att belägga stål med aluminium, som är beständigt mot bly. Det vill vi testa.

###Hur ser du på säkerhetsproblemen med kärnkraft?

Vårt projekt behandlar direkt frågan om säkerhet. Blyet ska cirkulera självt, så vi behöver inga pumpar. Och bly kokar inte bort, så man behöver inte vara rädd att kylmedel ska försvinna, som skedde i Fukushima. Bly är också ett väldigt bra strålskyddsmaterial. Dessutom skyddar det även kemiskt, eftersom det binder till sig jod så att det inte släpps ut. Bästa kylning i ett avancerat kärnkraftverk får man därför med bly.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor