Hon söker efter lugn i stormen

För en del människor är ett vindkraftverk något som förstör utsikten, för andra en symbol för ett hållbart samhälle. Marianne Henningsson undersöker våra reaktioner.
Publicerad
Marianne Henningsson.
Bild: Björn Wanhatalo
I Sverige finns 2 000 vindkraftverk. Det finns ansökningar om att bygga ytterligare 6 800 verk, men det är högst osäkert hur många av dessa som kommer att bli verklighet. För att minska beroendet av ändliga energislag måste vi satsa mer på förnybara. Samtidigt betyder en vindkraftsetablering olika saker för olika människor – sommargästen, glesbygdsbon, markägaren och projektören. Hur kan man förena dessa intressen? – Projektören och handläggaren kan bjuda in allmänheten till den plats där vindkraft planeras. Under en rundvandring på området får människor berätta om platsen och ge synpunkter som man sedan tar hänsyn till vid vidare planering, säger Marianne Henningsson, miljöpsykolog vid Linnéuniversitetet i Kalmar. – Ett annat förslag är att utveckla möjligheterna att bli delägare i ett vindkraftverk. Lokalt ägande är bra för den lokala ekonomin, med kringeffekter som kan ge utveckling åt hela bygden. Enligt enkätsvar anser 87 procent av svenskarna att vindkraften är miljövänlig. Handlar frågan om vindkraftverk i närheten av bostaden sjunker entusiasmen. Då är bara 40 procent positiva. – I planeringen bör man ta hänsyn till människors minnen och livskvalitet, välja plats med hänsyn till landskapets karaktär och så ska allmänheten vara med i planerings- och beslutsprocessen från början, säger Marianne Henningsson.

Marianne Henningsson

* Född 1950 i Fiskesjö.

* Bor Emmaboda.

* Familj Gift med Kjell, 2 barn, 2 barnbarn.

* Favoritmiljö Naturen i Fiskesjö i Småland.

* Yrkesval Jag har alltid varit intresserad av hur vi tänker och känner inför globala frågor, och hur naturen påverkar vårt välbefinnande – kombinationen blev så småningom miljöpsykologi.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor