Mammografi­studie varnar för falsklarm

Nästan var fjärde kvinna som får veta att hon har bröstcancer efter mammografi i Norge har i själva verket en helt ofarlig tumör.
Publicerad
**Svårtolkat**. Mellan 15 och 25 procent av bröstcancerfallen i den norska mammografiscreeningen var falskt alarm.
Bild: Mikkel Østergaard / Samfoto / Scanpix

Sverige har sannolikt Europas mest intensiva program för mammografi mot bröstcancer. Diskussionen om screeningens effekter är starkt polariserad. En omstridd fråga gäller risken för överdiagnostisering, alltså att screeningen avslöjar något som kvinnan annars skulle ha levt lyckligt ovetande om ända till sin död av andra orsaker. Fenomenet kan leda till onödiga behandlingar med cellgifter, strålning och kirurgi.

Tidigare uppskattningar av överdiagnostisering i samband med mammografi varierar mellan inga fall alls och över hälften.

En ny beräkning bygger på alla kvinnor i Norge som fått så kallad invasiv bröstcancer mellan 1986 och 2005, närmare 40 000 kvinnor. Ungefär en femtedel av fallen upptäcktes efter att screeningen startade. En noggrann genomgång visar att mellan 15 och 25 procent av dessa diagnoser var onödiga.

– Det är hög tid att ta det här problemet på allvar, säger Hans-Olov Adami, professor i epidemiologi vid Harvard university i USA.

Han är medförfattare till studien, som är publicerad i Annals of Internal medicine.

Norge införde mammografi stegvis i olika län mellan 1996 och 2005. Därmed kunde forskarna jämföra screenade och icke-screenade kvinnor under samma period.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor