Kärleken har alltid varit viktig

Arrangerades äktenskap av föräldrar och släktingar i Sverige förr i tiden, eller fick parterna välja fritt?

/Kenneth Nilsson

Publicerad
”Ej må någon til giftermål twingas; utan bör så qwinnans som mannens friwillige ja och samtycke giftermålet fästa.” (ur 1734 års lag) 
Bild: IStock

I äldre forskning framhålls ofta att äktenskap förr framför allt var ekonomiska uppgörelser där individens vilja var helt underordnad släktens. En annan framträdande tanke är att ju högre samhällsklass, desto hårdare styrning. Nyare forskning har däremot lyft fram individens inflytande och att varma känslor alltid tycks ha haft betydelse vid äktenskap. Det som har förändrats, menar man då, är snarare föreställningar om vad kärlek är och förväntningar på hur kärlek ska upplevas.

Beträffande lagstiftningen var tanken att äktenskap skulle ingås med båda parternas samtycke viktig inom kristendomen, och i de senare landskapslagarna syns kyrkans inflytande genom att där införts förbud mot tvångsgifte. I 1734 års lag (som är grunden för vår nuvarande lag) stadsfästs att ”Ej må någon til giftermål twingas; utan bör så qwinnans som mannens friwillige ja och samtycke giftermålet fästa.” Frivilligheten betonas också i själva vigselritualen, till exempel genom att kvinna och man gemensamt går fram till altaret. Lagstadgat var även att de unga tu måste ha föräldrarnas eller förmyndarens medgivande. Kvinnor kunde göras arvslösa om de gifte sig utan förmyndares godkännande och även hos män var lydnad djupt inpräglad. Till exempel ägnade den 35-åriga änklingen Johan Oxenstierna flera av sina brev år 1647 åt att övertala sin far Axel Oxenstierna att han skulle få gifta sig med Margareta Brahe – som fadern ansåg vara för gammal för att kunna få barn.

Genom giftermålet blev mannen kvinnans förmyndare och fick därmed dispositionsrätt över hennes egendom. Hustruns giftorätt var på landet en tredjedel och i staden hälften av boet, vilket motsvarar att döttrar ärvde hälften så mycket som söner, förutom hos borgarståndet där de ärvde lika. Lika arvsrätt infördes 1845.

Äktenskapet var kanske det viktigaste steget i livet och kunde avgöra framtiden. Därför var äktenskap förr en intrikat affär som engagerade hela släkten, men där individens egen vilja också tilläts spela roll. Det är dock egentligen först på 1900-talet som äktenskap har blivit en fråga för den enskilda individen.

/Brita Planck, historiker, Göteborgs universitet

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor