Vår framtid i Sydkorea
Vad vet du om Sydkorea? Stanna upp en stund, och fundera. Det var vad jag gjorde för några månader sedan. Jag undrade vad jag egentligen visste om Sydkorea.
Då hade ännu inte den tragiska färjeolyckan skett – passagerarfärjan Sewol kantrade utanför Sydkoreas kust och omkring 300 personer miste livet. Men månaderna före det förekom Sydkorea knappt i medierna.
Skälet till min fundering var i stället att jag på flera möten och konferenser hört Sydkorea nämnas. Det handlade ofta om samarbeten mellan svenska och koreanska forskare. Jag fick känslan av att Sydkorea nämndes oftare än andra närliggande länder, som till exempel Japan, Kina eller Taiwan.
Men vad visste jag egentligen om Sydkorea? Koreakriget, Samsung, Hyundai, olympiska spelen 1988 och fotbolls-VM 2002. Och någon gång hade jag ätit nationalrätten bibimbap.
Min enda fysiska kontakt med landet var en mellanlandning på 1980-talet, på väg mellan Nordamerika och Filippinerna. Nu ville jag lära mig mer. Och det visade sig enkelt att tillfredsställa nyfikenheten. Sydkorea är ytterst närvarande i Stockholm.
Den sydkoreanska forskningsfinansiären National research foundation of Korea (NRF) har fyra kontor i utlandet: ett i USA, ett i Japan, ett i Kina – och ett i Sverige. På det svenska kontoret, som ligger i Stockholm, arbetar Young Dae Ryu. Han berättar att ett skäl är att Sverige har framstående forskning inom områden som också är viktiga för Sydkorea, till exempel materialvetenskap, medicin och IT. Ett annat skäl är likheten mellan Sydkorea och Sverige. Sydkorea har liksom Sverige nått framgång genom att satsa på utbildning och forskning. Två små länder med en framgångsrik och exportorienterad industri. Sydkorea befinner sig mellan Kina och Japan, liksom Sverige ligger mellan det kontinentala Europa och Ryssland.
Att detta inte bara är en koreansk bild av verkligheten bekräftas bland annat när jag talar med Andreas Göthenberg på Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT. Han har själv, på nära håll, sett hur Sydkorea vuxit som samarbetspartner för svenska universitet och företag. Han menar att svenska och koreanska forskare lätt hittar varandra och kan påbörja projekt eftersom båda parter är lagom prestigelösa och duktiga på engelska.
Under en studieresa till Sydkorea träffar jag Junho Lee, en av de koreanska forskare som har samarbetat flitigt med svenska forskare. Junho Lee är professor vid Seoul national university och berättar att han behövde en särskild, mycket avancerad och dyr maskin i sin forskning. Han hittade en sådan på Karolinska institutet i Solna och flyttade därför till Stockholm för några år sedan. Nu är han tillbaka i Seoul, och har blivit en levande reklampelare för Sverige. Junho Lee arbetar till exempel intensivt för att få sina studenter att förlägga en del av sina studier i Sverige.
I Stockholm och Seoul märks samarbetet överallt. Du kanske känner igen känslan – när man väl fått upp ögonen för ett fenomen så ser man det hela tiden. Så är det för mig med Sydkorea.
I detta nummer kan du läsa mer om Sydkoreas satsningar på forskning och ny teknik. Bli inte förvånad om du sedan börjar upptäcka Sydkoreas närvaro runt omkring dig i din vardag.
