Penningar i pungen

Publicerad

Bild: iStock

I begynnelsen var örtugen. Tre stycken var värda ett öre, och åtta ören var en mark. Detta gällde när mynt börjat slås i hela landet på slutet av 1100-talet. Men egentligen fanns de inte, utan bara som räkneexempel. Först på 1360-talet kom örtugen som mynt, medan öret följde 1522 och marken 1536.

Det man hade i pungen var penningar. I Svealand gick det 8 penningar på en örtug eller 192 på en mark. Men i Götaland var det dubbelt så många, 384 stycken. På Gotland, och troligen Öland med närliggande fastland, var kursen 288 penningar per mark.

1534 kom den långlivade dalern till Sverige. Det var en importerad valör, som kom att leva kvar ända till 1871 under olika namn, som speciedaler och från 1604 riksdaler. Parallellt fanns även marken kvar tills den slopades 1776. Riksdalern hade hela tiden ett silvervärde på 25,5 gram, medan markens värde föll. Därför kan tidens inflation mätas som kursen mellan de båda myntslagen.

Fråga: Varifrån kom dalern?

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor