Klassiska experiment Kosmos fysik Så upptäckte Eunice Foote växthuseffekten Text Anna Davour Publicerad 2018-12-27 Bild: Istock 1. Funderade över värmen nere i dalenEunice Foote (1819–1888) var en driftig kvinna som arbetade för kvinnors rättigheter, men som också intresserade sig för vetenskap. Hon hade märkt att solens strålar inte tycktes värma lika starkt uppe på en hög bergstopp som nere i en dal. Hon noterade också att det kunde bli väldigt varmt då solen kom fram efter ett regn, då luftfuktigheten var hög. Hon började därför undersöka luftens inverkan på hur varmt det blir när solen skiner.Bild: Istock 2. Tunnare och tätare luftHon lade termometrar i två behållare. Ur den ena pumpade hon ut luft, för att simulera en tunnare atmosfär. I den andra pumpade hon i stället in extra luft. Efter att ha låtit behållarna stå i skuggan och få samma temperatur ställde hon ut dem i solskenet bredvid varandra. När hon efter en stund läste av termometrarna såg hon att det var varmast i den behållare som hade tätast luft.Bild: Istock 3. Vattnets inverkan på solens värmande effektHon följde upp försöket genom att låta båda behållarna ha vanligt lufttryck, men torka luften i den ena och låta luften bli mättad med vattenånga i den andra. Efter en stund i solen var behållaren med vattenånga i varmast.Bild: Istock 4. Olika gasers förmåga att värmaDärefter jämförde hon vad som hände när hon fyllde den ena behållaren med olika typer av gaser. I varje försök jämförde hon med en parallell mätning i vanlig luft.Bild: Istock 5. Koldioxid bästa växthusgasenEunice Foote konstaterade att koldioxid gav den allra starkaste uppvärmningseffekten. Hon var också den första som spekulerade kring vad detta har för betydelse för jordens klimat. Om det har funnits högre halt av koldioxid i luften under någon period måste jordens temperatur ha varit högre då, resonerade hon.Bild: Riou, ur boken La terre avant le déluge, via Fondo Antiguo de la Biblioteca de la Universidad de Sevilla 6. Manlig kollega presenterade resultatetEunice Foote var den andra kvinnan som blev medlem i den amerikanska vetenskapsorganisationen AAAS. Studien om gasernas inverkan på värmen från solstrålar är hennes enda kända vetenskapliga publikation. Den presenterades på organisationens möte 1856, men inte av henne själv – utan av en manlig professor.
Så funkar bränslecellen I bränsleceller skapas elektricitet direkt ur en kemisk reaktion, i stället för via värme. Teknik
Laserstråle kan manipuleras med luft Ljudvågor används som verktyg i experiment med laser. Premium Kosmos
”Vi behöver ett paradigmskifte i fysiken” 6 frågor till Thomas Hertog, professor i teoretisk fysik och tidigare nära samarbetspartner med fysikern Stephen Hawking. Premium Kosmos
Fysik för den som är ännu mer nyfiken En liten titt på hur fysiken ser ut för den som jobbar med den. Premium Kosmos
”Vi vet fortfarande inte vad som utlöser blixten” Vernon Cooray har forskat om åska och blixtar i över 40 år. Han tipsar om att undvika paraplyer, badkar och sladdhörlurar. Premium Miljö & klimat
Nu ska universums mörker mätas Med gigantiska kartläggningar och simuleringar ska forskare ta reda på vad universum består av. Premium kosmologi
Starka magnetfält kring det svarta hålet i galaxens hjärta I centrum av Vintergatan finns det svarta hålet Sgr A*. Nu har forskare avslöjat nya detaljer i dess omgivningar. svarta hål
Astronomiska upptäckter fångas upp i science fiction Nyare science fiction innehåller mer realistiska planeter än äldre verk. Men funkar det som vetenskapskommunikation? Premium exoplaneter
Laserstråle kan manipuleras med luft Ljudvågor används som verktyg i experiment med laser. Premium fysik
Saknad neutronstjärna hittad i resterna av berömd supernova Med hjälp av James Webb-teleskopet har svenska astronomer nu lyckats se vad som hände med återstoden av en exploderade stjärna som blev synlig från jorden 1987. Premium astronomi
Det här svarta hålet slukar mer än en sol om dagen I en avlägsen galax finns det snabbast växande svarta hål som hittills upptäckts. Premium astronomi
Vad krävs för att andra ska upptäcka livet på jorden? Hur nära skulle en utomjordisk betraktare behöva vara för att kunna upptäcka att det finns liv på jorden? Premium astrobiologi