Daglig belöning krymper tumör

Genom att dagligen aktivera hjärnansbelöningssystem hos möss har forskare lyckats hämma tillväxten av såväl lungcancer som melanom.

Publicerad
Tumörerna nedtill kommer från möss som haft stark aktivitet i hjärnans belöningssystem. De större tumörerna upptill kommer från en jämförelsegrupp. 
Bild: Technion

Långt ner i mellanhjärnan sitter ett litet knippe nervceller som frigör signalämnet dopamin när livet leker. Cellerna ingår i hjärnans belöningssystem – och har en direkt koppling till kroppens immunförsvar, enligt israeliska forskare.

Asya Rolls och hennes medarbetare vid tekniska högskolan Technion i Haifa i Israel hittade ett sätt att aktivera dessa dopaminceller utan att påverka kroppen i övrigt. För två år sedan visade de att en sådan förändring i hjärnan stärker kroppens försvar mot en bakterieinfektion. Nu har de upptäckt att en daglig belöning av samma slag under två veckor även motverkar melanom och lungcancer hos möss.

– Vi såg att tumörerna krympte med ungefär 50 procent, säger Asya Rolls, forskare vid Technion.

I tidskriften Nature Communications rapporterar hon att belöningssystemet via nervtrådar till benmärgen påverkar en viss typ av immunceller, som i sin tur hämmar tumörernas tillväxt. Hon tror att mekanismen kan vara en orsak till att tidigare epidemiologiska studier hittat samband mellan mentala tillstånd och hur en tumörsjukdom utvecklar sig.

Men Asya Rolls understryker att hennes forskning hittills bara gäller möss, och att den inte ger något stöd för att man kan bota sig själv från cancer, vare sig med droger som påverkar belöningssystemet eller genom att tänka positivt. I stället hoppas hon att vidare forskning leder till ny kunskap om hur läkemedel eller andra behandlingar riktade mot hjärnan kan stärka immunsystemet.

Men hur kan det komma sig att lyckorus sätter fart på kroppens försvar? Ingen vet, men Asya Rolls spekulerar i att belöningar som spelat stor roll under utvecklingshistorien – i första hand sex och mat – leder till beteenden som ökar risken för en infektion, vilket möjligen har format immunsystemet, så att det blir extra vaksamt när hjärnan hamnar i ett tillstånd av salighet.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor