Bakterier gör bränsle för framtidens bilar

5 frågor till Pia Lindberg, universitetslektor vid Institutionen för kemi, Uppsala universitet. Hon jobbar med att få cyanobakterier att producera fordonsbränsle. Med hjälp av solljus och koldioxid utsöndrar de butanol, som kan bli till bränsle, plast eller gummi.

Publicerad
Gröna bränsleproducerande cyanobakterier på tillväxt i labbet.

1 | Det här låter nästan för bra. Vad är haken?

− Än så länge är det produktionsnivåerna. Vi har fått upp produktionen väldigt mycket de senaste åren och de testas nu i kubikmeterskala, men det är fortfarande en bit kvar till kommersiell användning.

2 | Vad är fördelarna jämfört med etanol?

− Butanol har högre energiinnehåll och går bättre att blanda i befintliga bränslen. Och våra bakterier behöver inte matas med socker eftersom de själva är fotosyntetiska. Därför konkurrerar man inte med matproduktion, som man gör om man använder jästceller för att göra etanol av jordbruksgrödor.

3 | Och jämfört med solceller?

− Solceller ger el och det är bra till elmotorer men förbränningsmotorer behöver ett flytande bränsle. Ungefär 80 procent av världens energiförbrukning är fortfarande i form av bränslen, och vi kan inte ställa om all den förbrukningen till el.

4 | Vad behöver cyanobakterierna mer än solljus och koldioxid?

− Samma som växter – vatten och lite näringsämnen. För att de ska få solljus behöver vi dammar eller något annat att odla dem i. Det tar en del mark i anspråk men det behöver inte vara jordbruksmark. Om de får högre koncentration av koldioxid går processen snabbare, så man skulle kunna lägga odlingar nära industrier med höga koldioxidutsläpp.

5 | Hur nära är det att vi kan tanka butanol på macken?

− Det är jättesvårt att säga. Dels beror det på hur snabbt vi kan få upp produktiviteten, och dels väldigt mycket på marknaden. Blir det dyrare att släppa ut koldioxid så blir vår produkt snabbare gångbar. Jag gissar att det handlar om några år.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor