Digitalisering av kulturarvet kan ta fart

Gör en storsatsning på att digitalisera vårt kulturarv. Det föreslår återstartsutredningen som ett sätt att få fart på kultursektorn efter pandemin. I Uppsala börjar man redan nu bygga en plattform där forskare digitalt kan ta del av arkeologiska rön och data.

Publicerad
Med hjälp av digitalisering kan resultat från flera olika arkeologiska undersökningar visas tillsammans på en bild, som här utgrävningar av kungshallar vid Gamla Uppsala.
Bild: Daniel Löwenborg, Uppsala universitet

Material från museer, arkiv och bibliotek ska i högre grad digitaliseras och göras lätttillgängliga. Det föreslås i utredningen om återstart för kulturen, som regeringen beställt för att få fart på kultursektorn efter pandemin. Totalt vill utredarna satsa 800 miljoner kronor på att digitalisera kulturarvet de närmaste tre åren.

– Det är jättebra att museer digitaliserar sitt material så att allmänhet och forskare kan ta del av det. Men det behövs en gemensam nationell infrastruktur, inte att alla bygger sina egna lösningar. Vi måste komma bort från dagens begränsningar som uppdelningen av det fysiska kulturarvet medför, säger Eric Fugeläng som är avdelningschef på Riksantikvarieämbetet, RAÄ.

Underlättar för forskare

En storsatsning på att digitalisera kulturarvet kommer även att gynna de kulturella och kreativa näringarna, framhåller han. Och nyttan för forskningen kan knappast överskattas.

– Forskarna kommer att kunna ställa helt nya frågor i och med att de kan koppla en mycket större mängd kulturarvsdata till andra forskningsdata. Det kommer att få betydelse för forskning inom bland annat humaniora, naturvetenskap och medicin, säger Eric Fugeläng.

– Museerna vittnar om att de har svårt att möta forskarsamhällets behov. Samarbetet med universiteten sker ofta utifrån enskilda samlingar, överblicken finns inte. Men med en gemensam plattform behöver inte forskarna bry sig om var data finns.

Arbetet med plattformen ska enligt förslaget ledas av RAÄ, i samarbete med Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Nästa år sätts 150 miljoner kronor av, och sedan 325 miljoner kronor för vardera 2023 och 2024.

Samlar arkeolgiska data

Ett närliggande projekt med digitalisering av arkeologiska data har beviljats finansiering av Vetenskapsrådet. En forskningsinfrastruktur, kallad SveDigArk, utvecklas vid Uppsala universitet i samarbete med fem andra universitet, RAÄ och Statens historiska museer. Det går ut på att skapa en digital infrastruktur som enklare ger forskare tillgång till digitaliserade samlingar och resultat av arkeologiska utredningar. Vetenskapsrådet har beviljat medfinansiering med hälften av budgeten 132 miljoner kronor för åren 2022–27, då infrastrukturen ska byggas.

En arkeologisk utgrävning ger oerhörda mängder av data, som fyndens koordinater i tre dimensioner, analyser av fossila växter och frön, kol 14-prover och dna.

– Det är mycket information som ligger i isolerade databaser. Vi vill sammanföra så många som möjligt av dem. Målet är att jag ska få all info som är insamlad när jag söker på en specifik grävning, säger Karl-Johan Lindholm vid Uppsala universitet som leder arbetet.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Data finns också samlat i privata företag som genomför grävningar vid exploateringar som vägbyggen. Sådana utgör i dag en överväldigande del av all arkeologi i Sverige.

– Det är där den främsta tillväxten av data sker. Vi jobbar på att skapa förutsättningar för att även den ska finnas lätt tillgänglig. I dag måste du leta efter den och lyfta på luren för att få tillgång till den, säger Karl-Johan Lindholm.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor