AI ger gamla porträttfoton liv

Med hjälp av artificiell intelligens ska människor i gamla porträttfoton identifieras och kopplas till personuppgifter i olika databaser. Det är ett av målen med ett projekt som startats av Stockholms stadsmuseum och stadsarkiv.

Publicerad
Göta Hägglund och Joh. Jonassons barngrupp, 1899–1908, är information som följer med dessa två bilder. Ett mål med projektet som startar vid årsskiftet är att koppla bilder som dessa till uppgifter om personerna.
Bild: Fotograf Mimmi Gustavssons arkiv, Stockholms stadsmuseum

Tänk dig att du har bilder av släktingar i ett gammalt fotoalbum, som matas in i ett system för ansiktsigenkänning. Ut kommer inte bara namn utan även länkar till persondata från folkbokföringen och en karta som visar var personerna bodde. Din släkthistoria får liv.

Det är en del av visionen för ett tvärvetenskapligt AI-projekt som drar igång vid årsskiftet.

– Vi kommer att börja med att digitalisera 40.000 porträtt från glasplåtar i våra samlingar, bara det är ett digert arbete. En ganska stor andel har namn angivna, i vissa fall även adress. Vi vill koppla porträtten till persondata i Rotemansarkivet på Stockholms stadsarkiv. Men det finns oerhört mycket mer forskning som kan göras kring bilderna, säger projektledaren Rebecka Lennartsson, chef för enheten för kunskapsutveckling på Stockholms stadsmuseum.

1,5 miljoner livstrådar

Rotemansarkivet innehåller data om Stockholms invånare från 1878 till 1926: födelsedatum och födelseplats, bostad, yrke och sociala noteringar om exempelvis insatser från fattigvården.

– Vi har 1,5 miljoner livstrådar, från det att människor föds eller flyttar in, tills de flyttar ut eller dör. De digitaliserade bilderna kopplas till aktuell tidsperiod i livstråden, säger Mats Hayen, forskningschef på Stockholms stadsarkiv och den som byggt upp databasen.

Genom namn och andra metadata, framtagna med AI, som beskriver utseende, kläder och omgivning kan andra bilder av personen spåras. Till exempel har stadsarkivet digitaliserade klassfoton, polisens signalementsregister och fångrullor från Långholmens fängelse.

Forskarna hoppas på bidrag från allmänheten, som ska uppmuntras att skicka in egna gamla porträtt av namngivna släktingar. Kopplingen mellan bild och person i Rotemansarkivet kommer att ske manuellt, åtminstone till att börja med. När metoden finslipats ska den kräva mindre handpåläggning och kunna användas av arkiv och museer överallt, inte bara i Stockholm.

– Ett av våra mål är att skapa en plattform som kommer att kunna användas även på andra material och miljöer, säger Rebecka Lennartsson.

Påminner om polisens metod

Algoritmer för ansiktsigenkänning i gamla foton tas fram av Anders Hast, professor på Institutionen för informationsteknologi vid Stockholms universitet. Metodiken är snarlik den som polisen använder, och som F&F tidigare skrivit om, men med skillnaden att mängden underlag är betydligt mindre. Medan en AI-algoritm för nutida bilder kan arbeta med 50–100 bilder av samma person som indata finns kanske bara 2–3 bilder på någon som levde i slutet av 1800-talet.

I det femåriga projektet som finansieras av Vetenskapsrådet deltar även forskare inom bland annat modehistoria, fotohistoria och digital visualisering av historiska data.

– Vi ska laborera med hur man kan visualisera kopplingen mellan porträtten och adresserna i Rotemanskarkivet med hjälp av en vektoriserad karta. Det vore häftigt att kunna ta klivet ned på gatan, säger Rebecka Lennartsson.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor