Lustgas kan hjälpa mot depression

En behandling med lustgas kan på kort tid lindra depressiva symtom, med en effekt som håller i sig i två veckor eller mer. Det visar en amerikansk studie.

Text Oskar Alex
Publicerad

Redan i dag finns ett snabbverkande antidepressivt läkemedel baserat på ketamin. De som forskar om lustgas hoppas att det kan en liknande effekt – men med mildare biverkningar.
Image: Getty images

Antidepressiva läkemedel som SSRI-preparat tar oftast flera veckor på sig att börja verka. Men i en tidigare studie visade forskare att en ny sorts behandling där deltagare andades in lustgas, eller dikväveoxid, lindrade depressiva symtom redan efter ett par timmar.

Deltagarna följdes dock bara under ett dygn, och om effekten höll i sig längre än så var därför oklart. Men nu har samma forskare genomfört en ny studie som visar att effekten kan sitta i under två veckor, eller ännu längre.

Lustgas i olika doser

Peter Nagele
Bild: University of Chicago

I studien ingick drygt 20 personer med depression. Deltagarna hade tidigare i livet provat flera medicinska behandlingar mot depression utan att få någon effekt.

Studien pågick under tre månader och jämförde tre olika 60 minuter långa behandlingar. Dessa var en 50/50-blandning med lustgas och luft, en 25/75-blandning av detsamma, eller bara luft – det vill säga placebo. Patienterna provade alla behandlingarna med en månads mellanrum, men ordningen slumpades fram för varje patient.

För majoriteten av deltagarna gav lustgas en effekt som både var starkare och varade längre än placebo. Den antidepressive effekten höll oftast i sig under två veckor, och i vissa fall upp till fyra.

– I dagsläget vet vi inte hur ofta patienterna skulle behöva behandlas, men troligtvis beror det på hur varje enskild patient svarar på behandlingen, säger Peter Nagele som forskar vid University of Chicago, USA, och är en av studiens författare.

Forskarna fann även att blandningen med 25 procent lustgas gav nästan lika god effekt som den med 50 procent, men med betydligt färre biverkningar som illamående och overklighetskänslor.

Snabba biverkningar försvårar forskningen

Studien var utformad så att varken forskare eller deltagare visste vem som behandlades med vad. Ändå gissade över 80 procent av deltagarna rätt på om de fick riktig behandling eller placebo. Det kan göra att forskarna överskattar lustgasens effekter, säger Johan Lundberg, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

– Det är en stor begränsning med studien. Var skillnaden i effekt driven av behandlingen i sig, eller att patienten trodde sig få en aktiv behandling?

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Han forskar själv om att behandla depression med ketamin, som i låg dos har visat sig ge snabb lindring mot depression. Problemet ur forskningssynpunkt är att båda substanser har biverkningar som slår till direkt efter behandlingstillfället. Forskarna bedömer dock att lustgasen har mildare biverkningar som dessutom går över snabbare än vid behandling med ketamin.

Eftersom biverkningarna kommer så snabbt kan patienter ana att de troligtvis fick den riktiga behandlingen. Den tron kan i sig lindra symtom, vilket är känt från många tidigare studier.

Peter Nagele håller med om kritiken.

– Det är alltid en risk i studier som denna. Samtidigt är skillnaden mellan lustgas och placebo betydligt större än vi hade väntat oss om den positiva effekten helt och hållet drevs av att patienterna trodde sig ha fått rätt behandling,

Glutamat kan ha inverkan

Någonting annat som ketamin och lustgas har gemensamt är att forskarna i dagsläget inte vet vad den antidepressiva effekten beror på. En av många teorier är att de påverkar de så kallade NDMA-receptorerna i hjärnan, och frisättningen av signalsubstansen glutamat.

Läkemedelsstudier delas in i olika faser, varav studien om lustgas är i fas två och därmed har en lång väg kvar innan det kan bli ett godkänt läkemedel. Nästa steg är att göra större och mer rigorösa studier, där även lustgas och ketamin jämförs med varandra.

Studien är publicerad i Science Translational Medicine.

Text Oskar Alex
Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor