Nya steg mot organ från djur

Publicerad
En njure från en genför­ändrad gris kopplades till blodkärl på försöks­personens ben där den testades under 54 timmar.
Bild: Carrotta / NYU

I slutet av september genomfördes en unik operation vid NYU Langone Transplant Institute i New York. För första gången testades en njure från en genförändrad gris på människa. Njuren kopplades till blodkärl på benet till en hjärndöd kvinna som hölls vid liv med ventilator. Under 54 timmar kunde läkarna observera hur njuren producerade urin utan att stötas bort.

– Det är ett viktigt genombrott och ett steg framåt för xenotranplantation av organ, säger Annika Tibell, forsknings-, utbildnings- och innovationsdirektör vid Karolinska universitetssjukhuset.

Xenotranplantation skulle lösa organbrist

Redan i början av 1990-talet deltog hon i uppmärksammad forskning vid Huddinge sjukhus, där insulinproducerande celler från grisfoster opererades i patienter för att se om ingreppet kunde hjälpa mot diabetes. Att transplantera organ från en art till en annan, xenotransplantationer, sågs då som lösningen på organbrist. Men förhoppningarna grusades. Smittoriskerna ansågs för stora, framför allt på grund av ett slags virus i grisens arvsmassa som kallas perv.

På senare år har dock xenoforskningen gjort nya framsteg. Med moderna genetiska metoder, som gensaxen Crispr, har grisar modifierats för att deras organ inte ska sprida sjukdom, orsaka blodproppar eller stötas bort. Njuren som nyligen testades kom från en gris där genen som styr produktionen av en speciell sockermolekyl slagits ut.

Annika Tibell tycker att forskningsframstegen är glädjande, men påpekar att det är en lång väg kvar till att njurar eller hjärtan från grisar kan ersätta mänskliga donerade organ.

– Det är ingen rak aveny framåt. Ett frågetecken är de långsiktiga immunreaktionerna, ett annat är hur väl fysiologin matchar till exempel blodtryck och blodbildning.

Etiska överväganden vid xenotranplantation

Det behövs även nya regelverk och många etiska överväganden, som vilka patienter som ska väljas ut för xenotransplantationer och vilken information de ska få. Forskningen kräver också väldigt stora resurser, bland annat för att utveckla genmodifierade grisar, påpekar Annika Tibell.

– För att få fram de enorma summor som krävs för kliniska försök behövs samarbeten med företag. När det kan ske är väldigt svårbedömt och inget jag vill spekulera kring, men vi lär oss hela tiden.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor