Svenska arkeologer har hittat guldgravar på Cypern

Guld, silver och ädla stenar har hittats i bronsåldersgravar på Cypern av arkeologer vid Göteborgs universitet. Sannolikt har en eller flera ledande familjer, som blivit rika på långväga kopparexport, begravts där.

Publicerad
Ett femårigt barn har begravts med halsband och diadem i guld. På halsbandet finns bitmärken efter barnets tänder.
Bild: Peter Fischer, Teresa Bürge

Under bronsåldern var Cypern navet för handel med koppar, en av råvarorna i brons jämte tenn. Kopparen utvanns i gruvor nära hamnstaden Hala Sultan Tekke och exporterades till Europa, Egypten och Mellanöstern. Fynd från platser som Mesopotamien, Indien och Afghanistan visar på ett långväga kontaktnät. Det skapade ett stort välstånd på ön.

– Tack vare att Cypern var den största producenten av koppar under bronsåldern kunde befolkningen köpa lyxvaror av guld, silver och elfenben. Kopparn fraktades från gruvorna till staden och renades. Vi har tidigare hittat smältugnar, tonvis med slagg och även kopparmalm, säger grävledaren Peter Fischer, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.

Arkeologerna har sedan 2018 grävt ut två större kammargravar där människor begravts med rika gåvor. I den ena har kvarlevorna efter 137 individer hittats, i den andra efter 18 personer. De har begravts under en tidsperiod av cirka hundra år.

– Att de tillhört det ledande skiktet visas bland annat av att en femåring begravts iförd en tung kedja, öronringar och diadem av guld. Barnet är sannolikt son eller dotter till någon av de styrande i staden, säger Peter Fischer.

Peter Fischer
Bild: Ingrid Fischer

Bärnstenspärlor från Östersjön

Guldet kom framför allt från dåtida Nubien, dagens Sudan. Arkeologerna har också hittat ett fåtal pärlor av bärnsten i gravarna, vilket var en viktig handelsvara kring Östersjön. Troligen har det mesta hamnat hos mellanhänder i handelskedjor kring bronsen och dess råvaror.

Gravfältet är det första större från bronsåldern som grävts ut på Cypern. Det vanliga tycks ha varit att människor begravts under golven i sina hem eller på sin gård. Någon nekropol har tidigare inte varit känd från tiden som gravplatsen daterats till, cirka 1 500 till 1 200 före vår tideräkning.

Keramiska kärl från Grekland är dekorerade med målade scener av stridsvagnar som dras av hästar, individer som bär svärd, olika djur och blommor.
Bild: Peter Fischer, Teresa Bürge

Sigill är viktigaste fyndet

Men trots alla ädla metaller som hittats räknar Peter Fischer ett till synes blygsammare fynd som det viktigaste:

– Det är ett sigill från Mesopotamien av hematit. Det är en järnhaltig, och i detta fall magnetisk, mineral. På det hittade vi en treradig inskrift om en kung och hans son och en gud som heter Amurru. Vi har hittat namnet på kungen och sonen i andra skriftliga källor, lertavlor. Det är mycket ovanligt med så gamla inskrifter av namngivna personer som går att identifiera, säger han.

Svenska arkeologer har grävt på Cypern sedan 1920-talet. Sedan 2010 har grävningar letts av Peter Fischer och finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse. De senaste fyra säsongerna har arkeologerna grävt ut den aktuella gravplatsen. Ett mycket grannlaga arbete.

– Jordmånen är aggressiv och salthaltig. Att gräva ut ett skelett tar lång tid om man vill få ut benen i ett stycke. Vi har lyft upp dem med jord omkring, lagt i aluminiumfolie och frilagt dem på labb.

Benen har skickats för dna- och strontiumanalys. På så sätt hoppas man få svar på hur individer varit släkt respektive om de kan ha immigrerat.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor