röd måne mot svart bakgrund

Bild: Getty images

Månen tur och retur

Månen är inne i en ny guldålder. Sex länder och ett antal privata företag planerar att skicka farkoster dit.

Premium
Publicerad

Huvudsaken med månkapplöpningen på 1960-talet var att visa upp högteknologisk kompetens. Tolv astronauter har gått på månen, utforskat lite, och utfört diverse experiment. De tog hem prover från ytan, och lämnade kvar bland annat en typ av speglar som kan användas för lasermätningar av avståndet till månen. Intresset avtog dock snabbt. Månresor var dyra och farliga, och det fanns egentligen inget utbyte av att vara kvar efter att USA väl hade visat sig vara snabbast dit. Under den tiden fanns inte heller så stort vetenskapligt intresse för månen.

Men nu ökar intresset igen. Om den nuvarande planen håller kommer Nasa att sända människor till månen 2025. Tanken är att månfärderna sedan ska användas för att pröva teknik för färder till Mars och kanske med tiden andra mål längre bort.

Artemis skjuts upp i september 2022

Nasas nya månprogram kallas Artemis. Det första av en planerad serie månskott planerades till 29 augusti 2022 men flyttades fram till 3 september efter tekniska problem och till slutet av september när också det andra försöket misslyckades. Uppskjutningen Artemis I är ett test av Nasas nya kraftfulla raket, SLS (Space launch system) som tar med sig farkosten Orion.

Som en liten förelöpare skickades också sonden Capstone iväg mot månen i juni. Capstone har som uppgift att provflyga banan där det är tänkt att rymdstationen Gateway så småningom ska byggas.

En av skillnaderna jämfört med 1960-talet är att det nu är fler länder – och företag – som sänder farkoster till månen. Vid sidan av Artemis­programmet pågår en hel månrush. Nasa har kontrakt med flera privata företag om att leverera nyttolaster i form av vetenskapliga instrument till månen med början i år. Initiativet kallas Commercial lunar payload services (CLPS). Utöver det siktar flera länder och företag på att sända sina egna månfarkoster. Förenade Arabemiraten, Indien, Japan och Sydkorea försöker göra sina första månlandningar. Ryssland har ett eget försök på gång för första gången sedan de sovjetiska månsonderna på 1970-talet.

Månfärder – ett sätt att visa upp sig

Precis som i rymdkapplöpningen på 1960-talet är en av anledningarna till att sikta mot månen helt enkelt att visa upp sin tekniska förmåga. Nya rymdnationer och företag visar sina muskler med månfärder. Månen är nära och nåbar, men det finns fortfarande utmaningar med att komma dit. Så sent som 2019 misslyckades både Indiens Chandrayaan-2 och Israels Beresheet med att landa, och båda kraschade mot ytan.

Tekniska styrkeprov samsas också med vetenskapliga intressen.

Radioteleskop på månen

Längre fram skulle månen kunna fungera som bas för astronomiska observationer, utanför atmosfären och långt från störande belysning och mänsklig aktivitet. Nasa har gjort en förstudie av möjligheten att anlägga ett radioteleskop i en krater på baksidan av månen. Än så länge finns dock inga konkreta planer. Under tiden har forskare och andra intresserade grundat den ideella organisationen International Lunar observatory association som har som mål att studera kosmos från månen, och de har ett första instrument med på landaren Nova-C.

Nästan alla instrument som sänds dit har ändå månen själv som huvudfokus. Den gömmer fortfarande egna mysterier.

Artemis 1.
Bild: Nasa

9 aktuella månfarkoster:

Artemis 1

  • Land: USA.
  • Typ: Obemannat test av månfarkost för människor.
  • När: Planerad till 29 augusti 2022 men flyttades fram till 3 september efter tekniska problem, och därefter till slutet av september. Aktiv omkring en månad innan återkomst till jorden.
  • Namn: Artemis var jaktens gudinna i den grekiska mytologin, och jagade under månen. Hon var också guden Apollons tvillingsyster. Artemisprogrammet knyter på så vis an till 1960-talets månfärder med Apolloprogrammet.
  • Uppdrag: Att resa några varv runt månen och tillbaka igen, för att testa den farkost som senare ska göra samma färd med människor ombord.

Nova-C

  • Land: USA.
  • Typ: Landare.
  • När: 22 december 2022.
  • Namn: Nova-C är en av de landarmodeller som konstruerats av företaget Intuitive Machines. Detta första uppdrag kallas IM-1, och är tänkt att följas av IM-2 nästa år.
  • Uppdrag: Landningen ska ske nära månens sydpol. Ombord finns instrument från Nasa som ska undersöka ytan, och ett instrumentpaket från organisationen International lunar observatory association (ILOA). Med följer också roboten µNova, som kan navigera över ytan med korta skutt och nå gropar och kratrar som annars är svåra att utforska.
  • Övrigt: Sänds av det privata företaget Intuitive Machines, på uppdrag av Nasa. Tre miniatyr­satelliter följer med, och släpps ut innan landningen och ska kretsa kring månen.
Peregrine.
Bild: Astrobotic

Peregrine

  • Land: USA.
  • Typ: Landare.
  • När: I slutet av 2022.
  • Namn: Peregrine betyder pilgrimsfalk.
  • Uppdrag: Ska landa på basaltslätten Lacus Mortis (Dödens sjö), på månens norra halvklot. Har med sig 14 instrument, bland annat för att mäta magnetfält och undersöka materialet på ytan.
  • Övrigt: Sänds av det privata företaget Astrobotic, på uppdrag av Nasa.

Rashid

  • Land: Förenade Arabemiraten.
  • Typ: Strövare (robot på hjul).
  • När: November 2022.
  • Namn: Uppkallad efter Dubais tidigare härskare Rashid bin Said Al Maktoum (1912–1990).
  • Uppdrag: Landar i ett outforskat område, Lacus Somniorum (Drömmarnas sjö), nära månens ekvator. Ska undersöka ytan och måndammet med hjälp av kameror och en sensor för laddade partiklar.
  • Övrigt: Ska sättas ned på månens yta med landaren Hakuto-R, utvecklad av det japanska företaget Ispace.
Slim.
Bild: Jaxa

Slim

  • Land: Japan.
  • Typ: Landare.
  • När: Januari 2023.
  • Namn: Smart lander for investigating moon, Slim.
  • Uppdrag: Demonstrera precisionslandning på månen.

Chandrayaan-3

  • Land: Indien.
  • Typ: Landare och strövare.
  • När: 2023.
  • Namn: Namnet Chandrayaan betyder månfarkost.
  • Uppdrag: Ska landa nära månens sydpol. Är utrustad med bland annat seismometer och spektrometrar för att undersöka månens yta.
  • Övrigt: Det andra indiska försöket att sätta en landare på ytan, efter att Chandrayaan-2 kraschade 2019.

Luna-25

  • Land: Ryssland.
  • Typ: Landare.
  • När: September 2022, men med risk för förseningar.
  • Namn: Landaren kallades först Luna-Glob, men bytte namn för att ge den kontinuitet med Luna-programmet under sovjettiden. Luna 24 nådde månen i augusti 1976.
  • Uppdrag: Kommer att landa i en krater nära månens sydpol. Har med olika instrument för att undersöka ytan, bland annat en robotarm för att ta prover.
  • Övrigt: Esa skulle skicka med en navigeringskamera på Luna-25, men har dragit sig ur efter Rysslands invasion av Ukraina.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Capstone

  • Land: USA.
  • Typ: Kretsare.
  • När: Sändes upp den 28 juni 2022. Efter fyra månader kommer den att vara på plats i sin tänkta bana.
  • Namn: Capstone är en akronym för Cislunar autonomous positioning system technology operations and navigation experiment.
  • Uppdrag: Att testa kommunikationer och navigeringsteknik i den omloppsbana som är tänkt för den framtida rymdstationen Gateway. Banan går runt månen på tvären mot månens väg runt jorden, så att den passerar över månens poler. Denna bana är avvägd för att fungera för en bas för färder till och från månens yta, och kräver ganska lite ban­korrektioner.
Danuri.
Bild: Ministry of Science & ICT

Danuri

  • Land: Sydkorea.
  • Typ: Kretsare.
  • När: 4 augusti 2022.
  • Namn: Namnet Danuri är konstruerat av de koreanska orden dal (måne) och nurida (njuta av). Kallas också Korean Pathfinder Lunar Orbiter (KPLO).
  • Uppdrag: Danuri ska studera månens yta från omloppsbanan. Den har med sig flera olika kameror, en magnetometer, och en spektrometer för att kunna undersöka den kemiska sammansättningen av ytan.
  • Övrigt: Sänds upp från USA, med en raket tillverkad av Space X.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor