Dröm att jobba med hästar – trots bristande arbetsmiljö

Att jobba med hästar är en dröm för många, vilket också märks i hur högt yrket skattas av anställda vad gäller självförverkligande och livskvalitet.

– Vi har aldrig sett så hög skattning av dessa faktorer i något yrke tidigare, säger Åsa Bergman Bruhn, forskare vid institutionen för Arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna.

Hennes forskargrupp har undersökt arbetsförhållandena på ridskolor och travstall i en unik studie. Resultatet, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv,  är både glädjande och lite skrämmande.

I vissa delar skattas yrket så pass högt i undersökningen att det till och med överträffar idealbilden många har av ett yrke, berättar Åsa Bergman Bryhn.

– Man får vara ute och jobba med varierande arbetsuppgifter, samtidigt som det krävs ett tankearbete. Allt det skattades väldigt högt av de tillfrågade.

Samtidigt, eller kanske just därför, står de anställda också ut med stora brister i arbetsmiljön, enligt Åsa Bergman Bruhn. Arbetsmiljöverket har uppmärksammat problemen vid tidigare inspektioner vilket blev startskottet för forskningsprojektet. Bristerna handlade om både arbetstider och arbetsvillkor, och då främst för unga anställda. Forskargruppens studie bekräftar bilden.

– Vi har inte publicerat allt kring detta än, men några som vi har intervjuat har berättat om svåra arbetsförhållanden. Det förekommer att man inte får någon lön, mer än få rida en speciell häst, eller få gratislektioner för sitt arbete.

Forskargruppens studie visar att flera yrken inom hästnäringen har låga löner, bristande utrustning och ledarskap. Det fackliga engagemanget är lågt på de arbetsplatser som ingår i studien, kunskapen om arbetsmiljöregler likaså.

– Personer som jobbat 30 år i branschen har berättat om hur accepterat det har varit med skadliga arbetsförhållanden och brist på utrustning, eftersom man jobbat med det man älskar.

Men synsättet håller på att förändras. Flera arbetsgivare inom hästnäringen har insett behovet av bättre villkor för anställda, berättar Åsa Bergman Bruhn.

– Den nya generationen ser stora problem med att rekrytera och bibehålla personal och har förstått att de behöver jobba med de här frågorna.

Hittills har det bedrivits väldigt lite forskning om arbetsmiljön inom hästnäringen, vilket förvånar Åsa Bergman Bruhn.

– Det beror nog på att området länge betraktats mer som fritidssyssla än en arbetsplats.

Att förbättra arbetsmiljöarbetet är nödvändigt även om många trivs på jobbet, framhåller hon.

– Det vi ser är att dessa arbeten inte är helt hållbara över tid. Det är också en olycksdrabbad verksamhet, som sliter en del på kroppen fysiskt.

Forskargruppen ska fördjupa sina studier om fyra arbetsplatser som hittills varit med i studien, och utöka undersökningen till sammanlagt tolv ridskolor och travstall. Omkring 30 chefer ska också djupintervjuas. Målet är att hjälpa arbetsplatserna att få igång arbetsmiljöarbetet under tiden som forskningen pågår.

– Vi har valt ut arbetsplatser som själva är motiverade att arbeta med frågorna och guidar dem både vad gäller ergonomi och utrustning. Några har till exempel redan bytt ut fodervagnar och personalen har lärt sig nya sätt att hålla en grep.

Men även ledarskapsfrågor och organisation ingår i arbetsmiljöarbetet. På travstall kan det handla om hur teamet runt en travhäst ser ut och fungerar.

– Många vill följa med sina travhästar överallt, på alla tävlingar. Men det kanske inte är det bästa sättet för att få en hållbar arbetsmiljö och återhämtning.