Annons

hällristning

Motiven på bergsklippan på Hisingen är ovanligt välbevarade, och visar en hjort, en val och fyra fiskar. Här är färgerna förstärkta och bilden beskuren.

Bild: 
Johan Wingborg

Hällmålningar ger svar om tidigt resande

Redan under sena stenåldern reste människor långa vägar med båt, visar undersökningar av hällmålningar från Göteborgsområdet. De röda målningarna kan kopplas ihop med liknande i norra Norden och Ryssland genom att motivet föreställande älghuvudbåtar har upptäckts.

Publicerad:

2019-12-03

Arkeologen Bettina Schultz Pålsson forskar vid Göteborgs universitet i ett utbyte från Tyskland med Marie Curie-stipendium. Hon arbetade med en jämförande studie om så kallad megalitisk konst, konst som skapats med stora stenar, i Europa. Undersökningarna av hällmålningarna på Tumlehed på Hisingen i Göteborg, var tänkt att testa nya metoder för att lyfta fram bleknade motiv från hällmålningar.

– Det var bara tänkt som ett test, men visade sig vara det bästa resultatet jag fick fram, säger Bettina Schults Paulsson.

Motiven på bergsklippan på Hisingen är ovanligt välbevarade, och visar en hjort, en val och fyra fiskar. Med nya tekniker kunde forskarna avslöja motiv som aldrig tidigare setts så långt söderut. Ett av dessa kallas älghuvudbåtar och förknippas med jakt- och fiskescener.

Reste långa sträckor med båt

I nuläget vet forskarna ingenting om människorna bakom målningarna, men bilderna i sig ger vissa svar – det visar att de var jagande. Och att de redan under den här perioden använde båtar för att resa längre sträckor.

– Det kommer fram mer och mer, att redan på stenåldern reste människor långa vägar med båt, säger Bettina Schultz Paulsson.

– I Alta, i Norge finns motiven med älghuvudbåtarna längst en sträcka på minst 2 000 kilometer kustvägen, och i Finland är det 1 500 kilometer. De har åkt långa, krångliga vägar längst kusten. Men vi vet inte vilken väg de åkt.

Målningarna har daterats, och de är gjorda någon gång mellan 4.200 och 2.500 f.Kr, det vill säga sen stenålder. Forskarna har inte kunnat inte datera målningarna mer exakt än så, då det inte finns några fungerande metoder att testa röd ockrafärg.

Ockrafärgen betydelsefull 

Den röda färgen som vi förknippar med hällmålningar och hällristningar är gjord med en typ av ockra, av mineralet hematit, som var lättåtkomlig för personerna som skapade motiven. Men färgen hade mer betydelse än så, berättar Bettina Schultz Paulsson, den går även att hitta i gravar, så kallade rödockragravar som förekom under stenåldern.

Hällmålningarna i Tumlehed beskrevs redan 1974, men det är först nu forskarna har undersökt dem.

– Man visste inte riktigt vad man skulle göra med den, för den är så ovanlig, berättar Bettina Schultz Paulsson.

Motiv med älghornsbåtar har tidigare setts i norra Sverige (ristningar), sydöstra Finland (målningar), Nordnorge (ristningar) och västra Ryssland (ristningar). Det finns inga bevarade rester av de faktiska båtarna, men forskarna tror att älghuvudet som satt i fören antingen var skulpterat eller skapat av torkat älgskinn.

Ny teknik gav svar

Forskarna använde två olika typer av tekniker för att få fram resultaten – PXRF är en bärbar röntgenfluorescensteknik, som gjorde mätningar av pigmenten.

PXRF användes för att undersöka om motiven målades samtidigt, genom att analysera kemiska skillnader i pigmenten.

– Det visade sig att det maritima motivet med valen, var en annan färg från hjorten, säger Bettina Schultz Paulsson.

En annan ny teknik som användes var bildprogrammet Dstretch, som togs fram av NASA, för Mars-roboten Curiosity som skickades upp 2011. Där användes den för att undersöka metaller. Vid Tumlehed användes den istället för att förstärka de röda färgpigmenten, som eroderat eller tvättats bort, och inte kan ses med blotta ögat.

Studien av hällmålningarna i Tumlehed publicerades i Oxford Journal of Archaeology. 

hällristningar

Målningarna på Hisingen utanför Göteborg är gjorda någon gång mellan 4 200 och 2 500 f.Kr.

Bild: 
Johan Wingborg

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.