Annons

kvinna luktar på vätska i burk

Det går att ha ett fullvärdigt fungerande luktsinne trots avsaknad av så kallade luktbulber.

Bild: 
Getty Images

Känner dofter – trots saknade luktorgan

Av en slump fann forskare att två kvinnor utan en struktur kallad luktbulb ändå hade normalt luktsinne. Ett bevis på hjärnans formbarhet, enligt svensk expert.

Publicerad:

2019-11-18

Att kunna känna dofter är ett av våra fem sinnen som hjälper oss att navigera i omvärlden. År 2004 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till upptäckten av hur luktsinnet fungerar på molekylär nivå. Där var en viktig del de knippen av nervtrådar som bildar små träd, glomeruli, och som finns i en del av hjärnan kallad luktbulben. Dessa hjärnstrukturer, som är mycket ursprungliga och finns hos alla däggdjur, har fram tills nu ansetts vara helt nödvändiga för att känna lukter.

Upptäcktes av en slump

Nu rapporterar dock israeliska forskare i tidskriften Neuron att de funnit två kvinnor som helt saknar dessa delar, men som trots det kunde känna dofter på normalt vis ( se bilderna). De båda kvinnorna, 26 och 29 år gamla, hade anmält sig för att delta i en annan studie om luktsinnet där det ingick att avbilda hjärnan med hjälp av magnetresonansavbildning, och det var då forskarna såg att luktbulberna saknades.
– Det är en jätteintressant observation att det går att ha ett fullvärdigt fungerande luktsinne ändå, säger Jonas Olofsson, professor i luktpsykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Enligt honom ska fyndet inte tolkas som att det man hittills trott om luktsinnet varit fel.
– Modellerna håller fortfarande, men mycket kan hända under hjärnans utveckling och hjärnan löser det ofta på ett kreativt sätt, säger han.
De båda kvinnornas doftsinne jämfördes också med 140 personer med luktbulber, samt en tredje kvinna utan denna hjärnstruktur, som till skillnad från de båda andra saknade luktsinne sedan födseln. Det visade sig att de båda upplevde dofter på samma vis som personer med luktbulber.
Jonas Olofsson gissar att de nervtrådar som normalt samlas i luktbulben här istället har smält samman med hjärnbarken, även om det inte går att se på bilderna.
– För att verkligen förstå vad som skett måste man titta på hjärnans anatomi i detalj efter döden, men det ligger ju förhoppningsvis långt fram i tiden för dessa personer, säger han.

En av fem har delvis nedsatt luktsinne

I normalbefolkningen rapporterar mellan 1,4 och 15 procent i olika undersökningar att de saknar luktsinne, och omkring 20 procent beräknas ha delvis nedsatt luktsinne. Det gäller framförallt äldre personer. Dåligt luktsinne har också kunnat kopplas till ökad risk för kognitiv svikt och demens.
– Men man kan också vända på steken, säger Jonas Olofsson och berättar om en alldeles färsk studie publicerad i tidskriften Alzheimer and Dementia.
– Här pekar forskarna på att den som har ett bra luktsinne som äldre inte behöver vara orolig för demens. Och även om luktsinnet är nedsatt kan det ju bero på andra saker än neurodegeneration, säger han.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.