Annons

Att lära sig vara källkritisk i största allmänhet är svårt. För att kunna vara ifrågasättande behövs framför allt ämneskunskaper.

Bild: 
Istock

Luckor i kritiskt tänkande

Att vara bra på att tänka kritiskt inom ett visst ämne betyder inte att man är bra på det i andra ämnen.

Författare: 

Publicerad:

2018-06-13

Kritiskt tänkande är ingen generell förmåga. Det framgår av en ny forskningsrapport som forskare vid Uppsala universitet har publicerat i Education Inquiry. Forskarna har analyserat hur 76 elever presterat på nationella prov i årskurs 9, i ämnena svenska, historia, fysik och matematik.

Provfrågorna handlade specifikt om kritiskt tänkande, till exempel om att värdera olika källor i historia eller förhålla sig kritisk till olika energisystem i fysik. 

– Vi såg ingen överföringseffekt i kritiskt tänkande mellan olika ämnen. Att man är bra på att granska och värdera i svenskämnet betyder inte att man är bra på att granska och värdera i historia och vice versa, säger Thomas Nygren som är forskare i didaktik vid Uppsala universitet och docent i historia vid Umeå universitet samt huvudförfattare till den aktuella studien. 

– Det kritiska tänkandet är domänspecifikt och bygger på konkreta ämneskunskaper, säger Thomas Nygren. Ämneskunskaper är centrala för att utveckla ett kritiskt tänkande.

Kritiskt tänkande är alltså ingen övergripande kompetens, utan något som uppnås i enskilda ämnen och frågor. Skolan bör alltså satsa på mer gedigna ämneskunskaper, det vill säga ämnesspecifika fakta, vetenskapliga perspektiv och förmågor, för att kunna lära ut kritiskt tänkande i dessa ämnen.

– Ska man kunna något så bör det läras ut inom det aktuella ämnesfältets tradition, inte bara genom övergripande studier i kritiskt tänkande, säger Thomas Nygren. 

Varifrån kommer idén om ett generellt kritiskt tänkande?

– Detta blev på 1990-talet en formel som spreds av vissa amerikanska pedagoger. Tanken var att man skulle kunna bygga upp en allmän förmåga till kritiskt tänkande. Denna idé är mycket spridd i samhället, men inom skolforskningen har man inte undersökt saken empiriskt över ämnesgränser, säger Thomas Nygren. Men nu har vi testat detta på ett antal individer, och våra resultat tyder ju på att detta inte är någon allmän förmåga.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

Kommentarer

Jag antar att det, med stöd ur rapporten, egentligen inte är någon idé att jag på något sätt försöker tänka kring innehållet i denna rapport då jag inte direkt har några kunskaper i det specifika ämnet. När jag tänkar efter så egentligen borde inte denna kommentar ens vara möjlig att författa.

Lägg till kommentar