Annons

Den här benbiten från "Denny" visar att hennes mamma, som var neandertalare, fick barn med en denisovamänniska.

Bild: 
T. Higham, University of Oxford

Mamma neandertalare, pappa denisovian

Arvsmassan från en flicka som föddes i nuvarande Ryssland för mer än 50 000 år sedan ger ett spännande besked: hennes föräldrar tillhörde var sin människoform.

Författare: 

Publicerad:

2018-08-22

Neandertalarna levde i Europa och västra Asien samtidigt som de så kallade denisovamänniskorna, som forskare hittills bara hittat lämningar av i grottan Denisova i centralasiatiska Altajbergen. Genetiska analyser visar att grupperna måste ha fått barn med varandra. Nu har forskare identifierat kvarlevor av ett sådant barn, en flicka de kallar Denny.

– Från början trodde jag att hon var en neandertalare, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.

Allt som finns kvar av Denny är en cirka 2,5 centimeter lång benflisa. Forskarna bedömer att hon var minst 13 år gammal när hon dog.

Benflisans mitokondrier – kraftverk inuti cellerna som enbart ärvs på mödernet – visade sig komma från en neandertalare. Men en mer omfattande genetisk analys avslöjade att varje kromosompar hos Denny bestod av en kopia från en neandertalare och en kopia från en denisovamänniska.

– Det gjorde oss säkra på att hon var en individ med föräldrar från två olika grupper, säger Svante Pääbo.

Vidare analyser visade att Dennys denisovianska pappa hade påbrå från minst en neandertalare längre bak i sitt släktträd. Hennes arvsmassa är alltså präglad av att folkgrupperna blandat sig vid minst två tillfällen.

Om familjeband mellan grupperna var så vanliga kan man fråga sig varför de inte helt smälte samman. I tidskriften Nature skriver Svante Pääbo och hans medarbetare att det kan ha berott på att barn till denisovamänniskor och neandertalare lyckades dåligt med att föra sina gener vidare – eller på att de båda folkgrupperna helt enkelt sällan träffades.

– Men jag har en känsla av att när man väl stötte på varandra så blandade man sig friskt, säger Svante Pääbo.

Eftersom det finns få lämningar av denisovamänniskar är det svårt att säga hur Dennys pappa såg ut. Tre bevarade tänder från denisovamänniskor är större än typiska tänder från neandertalare. Dessutom finns en liten benbit från den översta delen av ett kranium. Benet är tjockt, vilket enligt Svante Pääbo tyder på att denisovamänniskorna var robusta.

Forskarna såg även att Dennys mamma var genetiskt mer lik neandertalare från västra Europa än neandertalare från trakterna kring Denisovagrottan. Det betyder att neandertalare rörde sig mellan västra och östra delar av Eurasien långt innan de försvann för cirka 40 000 år sedan.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar