Annons

Pontus Strimling, forskare vid institutet för framtidsstudier.

Normerna fångas i formler

Tre frågor till forskaren Pontus Strimling.

Författare: 

Publicerad:

2019-05-14

Pontus Strimling leder tillsammans med Kimmo Eriksson en forskargrupp på Institutet för framtidsstudier som använder matematiska modeller för att undersöka hur och varför normer förändras i samhället.

I en artikel nyligen lyfter de till exempel fram en övergång som sker just nu, från normen att hosta i handen till att hosta i armvecket i stället. En sådan övergång kan drivas av att de som tycker att det är äckligt att hosta i handen har en kraftig reaktion mot dem som gör så – och som därför uppfattas som möjliga smittspridare. Det finns däremot inget engagemang åt andra hållet, för att hosta i handen. Den typen av assymmetri mellan olika ståndpunkter kan beskrivas i en matematisk modell.

Forskning & Framsteg ställde tre frågor till Pontus Strimling om normer och normförändringar.

Vad är en norm?

– En norm är en informell regel för hur man ska och inte ska bete sig. Om man bryter mot dem finns en stor sannolikhet att få någon sorts social bestraffning.

Vad gör att normer förändras?

– Det finns många saker som talar för att normer ska vara stabila. För att normer ska förändras krävs en vilja till förändring, ett gäng människor som har en annan normpreferens. Då blir det en normstrid, och de på vardera sidan ska försöka övertyga den andra sidan. Det kan vara genom sociala bestraffningar, eller genom argumentation, eller att man visar upp sitt beteende och det imiteras av andra. Normer förändras när den nya normens kraft i normstriden är starkare och övervinner den gamla. Vi kan komma på tusen exempel på normer som har förändrats, från hur vi snyter oss till hur vi pratar om olika saker, till vad vi äter, till hur vi interagerar över olika klasser.

Hur går det till att använda matematik för att modellera normförändring?

– En modell ger en specifik idé om ett samband, som kan testas statistiskt. Om vi bygger den matematiska modellen på information från experiment om människors psykologi, då kan en bra konstruerad modell ge specifika förutsägelser om vad som borde hända i samhället i stort givet våra antaganden. Psykologiska experiment visar att vissa argument kommer funkar bättre än andra, och så mäter vi vilka argument som hänger ihop med olika moralfrågor. Då kan vi, med hjälp av en matematisk modell, förutse i vilka moralfrågor opinionen kommer att förändras. Sen kan vi testa det mot den verkliga opinionsförändringen som skett.

– Vi kan också förutsäga vad som kommer att hända. Det är fortfarande för lite data som har kommit in för att vi ska kunna se säkert, men allt tyder på att det fortsätter på det sättet som vi förutsade kring moralfrågeförändring för flera år sedan. Det går framåt för ökade rättigheter för homosexuella och transpersoner, ökad jämställdhet mellan könen, yttrandefrihet och liknande värderingar. Vi ser striktare hygienregler. Och mindre våld.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: