Annons

Ny box ger hjärtan längre liv utanför kroppen

En ny svensk behållare låter hjärtan förvaras längre innan transplantation än de fyra timmar som är standard. Nu har den för första gången testats på mänskliga hjärtan.

Annons

För att ett donerat hjärta ska resultera i ett lyckobesked för någon på en väntelista förutsätter det att organet hinner transporteras till mottagaren i tid. Med dagens vanligaste metod kyls hjärtat ned och transporteras på is. Där kan det ta stryk om det ligger i mer än fyra timmar.

En förvaringstid på tolv timmar skulle räcka för att skicka ett hjärta mellan kontinenter. Det skulle även öka marginalen om en organtransport försenas, eller om en mottagare tar längre tid att förbereda för sitt nya hjärta.

Forskare vid Lunds universitet har sedan tidigare tagit fram en behållare där grishjärtan behållit sin kvalitet i ett helt dygn och därefter kunnat transplanteras. Nu har behållaren för första gången använts för människohjärtan, men med kortare förvaringstid – ett första test för att se om metoden är säker. Resultaten är publicerade i Nature.

Hög chans för överlevnad

Hjärtat kyls först ned till åtta grader. Under transporten genomsköljs det av en syresatt, blodtillblandad lösning med hjälp av en hjärt- och lungmaskin i miniformat, utan att hjärtat själv fortsätter slå.

I behållaren vilar hjärtat i en hjärt- och lungmaskin i miniformat. Maskinen genomsköljer hjärtat med en syresatt, blodtillblandad lösning under transporten som ett litet kretslopp, utan att hjärtat pumpar själv. Illustrationen har redigerats för att översättas till svenska. 

Bild: 
Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Creative Commons

I studien fick sex personer ett hjärta som förvarats med den nya metoden. Ett halvår efter ingreppet var alla sex patienter vid liv och utan komplikationer. I kontrollgruppen fick 25 personer ett hjärta förvarat på is, varav fyra avled och tre fick allvarliga komplikationer.

Som längst förvarades hjärtan i den nya behållaren i fyra och en halv timme. Det är längre än i kontrollgruppen, men långt ifrån grishjärtats 24 timmar eller de tolv timmar forskarna har som mål. Förklaringen är enkel: det vore djupt oetiskt att låta ett hjärta ligga längre än nödvändigt bara för att samla in forskningsdata. Det studien visar är bara att metoden är säker. För att tänja på förvaringstiden krävs patienter där valet står mellan ett hjärta som förvarats längre än vanligt, eller inget hjärta alls, säger en av studiens huvudförfattare, Johan Nilsson, som är thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

– Det finns vissa patienter som är så dåliga att de behöver ett hjärta fort, och kan acceptera att ta den risken. Då kanske man går upp till sex timmar, och när man ser att det fungerar säkert kan man sträcka sig ännu längre nästa gång man har ett sådant case, kanske åtta timmar, säger han.

Hjärtat klarade över fem timmar

Nu pågår en större studie där valet av ny eller gammal behållare slumpas mellan deltagarna. Ytterligare nio personer har fått ett hjärta förvarat i den nya behållaren, varav ett slog rekordet då det blev liggande i fem och en halv timme 

– Att det blev så var på grund av yttre omständigheter, om jag inte minns fel så var det dåligt väder så att flyget fick vänta. Vi hade tänkt tre till fyra timmar som vanligt, men det gick ändå bra för den patienten, säger han. 

Bilderna är licensierade under Creative Commons.

Fakta: Hjärttransplantationer

I Sverige är ettårsöverlevnaden vid en hjärttransplantation ungefär 90 procent, och efter tio år cirka 60 procent. Under 2019 hann fem personer dö i väntan på ett nytt hjärta, och den första april 2020 stod 44 personer på väntelistan.

Fler anmäler sig för donation – ändå råder organbrist

Organdonation

Trots att antalet registrerade donatorer ökat sedan Socialstyrelsen år 2010 utnämnde denna vecka till en årlig donati

2019-11-05

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.