Annons

pojke och kvinna med elgitarrer

Kulturskolan behöver bredda sin verksamhet och nå fler grupper av elever.

Bild: 
Getty Images

Så kan kulturskolan nå ut till fler

Svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Så ser den typiske kulturskoleeleven ut. En ny avhandling analyserar hur elevgruppen kan breddas.

Annons

Publicerad:

2020-03-13

– Vissa strukturer i samhället kring kön, klass och etnicitet avspeglar sig även i kulturskolan, säger Cecilia Jeppsson, forskare i utbildningsvetenskap, som själv har en bakgrund som musiklärare inom kulturskolan.

Hon har tidigare visat att den typiska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar, publicerad i Research Studies in Music Education. Nu följer hon upp med en avhandling vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet om hur kulturskolans lärare och chefer ser på verksamhetens utveckling och möjlighet till rekrytering av nya elevgrupper. Kulturskolan är en frivillig kommunal verksamhet, som på många håll har sitt ursprung i den kommunala musikskolan. Se faktaruta.

Elever från socioekonomiskt svaga områden

– Den gemensamma utgångspunkten för kulturskolans aktörer var att man såg det som angeläget att fler elever rekryteras från till exempel socioekonomiskt svagare områden. Men lärarna och cheferna hade olika strategier för det. 

Lärarna var mer traditionella och lyfte fram det långsiktiga lärandet. De framhöll att det tar tid att lära sig spela ett instrument. 

– Cheferna betonade i högre utsträckning att det var viktigt att vara relevant och bredda ämnena för att locka fler. Det finns en stor spännvidd mellan strategierna och det behövs en öppen dialog om de olika uppfattningarna.

Det finns inga självklara svar på hur fler elever ska rekryteras i verksamheten, men Cecilia Jeppsson identifierar några vägar som kan leda dit.

– Närhet och lägre avgifter sänker trösklarna, oavsett vilken inriktning eller breddning man sedan väljer. 

Satsningar kan slå fel

Hon påpekar också att vissa välmenade satsningar på så kallade utsatta områden kan slå fel och stärka ett utanförskap istället för att inkludera.

– Det finns en tendens att starta kortsiktiga projekt som blir schablonartade i att de erbjuder uteslutande en viss form av undervisning. I andra områden kanske eleverna erbjuds andra, mer fördjupade kurser. 

Bäst är att kunna planera verksamhet på både kort och lång sikt och inte låsa fast en viss elevgrupp till en viss form av utövning.

– Det går att inspirera till långsiktigt och fördjupat lärande och samtidigt bredda verksamheten för att nå många. Det viktiga är att inte ha förutfattade meningar kring vilka elever som hör till vilken grupp – och ha en öppenhet kring att de kan välja olika undervisningsformer. 

Cecilia Jeppssons egen erfarenhet från kulturskolan ligger till grund för avhandlingen.

– Upprinnelsen var ett projekt riktat mot ett utsatt område som avslutades efter tre år. Det var oklart vad som var målet från början. Elever gillade att spela med sin klass men de tog inte steget över till att bli ordinarie kulturskoleelever.

Hur hade du resonerat kring samma projekt idag?

– Vi hade behövt utarbeta tydligare gemensamma målsättningar som både grundskolans och kulturskolans aktörer kunde arbeta utifrån. Målen hade också behövt förankras i kommunens mål för kulturskolan.

Var det något i arbetet med avhandlingen som överraskade dig?

– Ja, att det kan ske så drastiska förändringar kulturskolans verksamhet, beroende på vad som händer i politiken, både på nationell och kommunal nivå. 

Cecilia Jeppsson hänvisar till att kulturskolan varit föremål för både för den större kulturskolutredningen, från 2016 som har lett till flera positiva förändringar som att kursutbudet har breddats, och att hon det senaste året har noterat kommunala besparingar som direkt drabbat kulturskolornas verksamhet.  

– Jag tror att man behöver föra en bättre dialog mellan lokala politiker och kulturskolans aktörer.

Cecilia Jeppsson

Cecilia Jeppsson har en bakgrund som klarinett- och saxofonläraren i kulturskola. 

Hon disputerar med avhandlingen ”Rörlig och stabil, bred och spetsig – kulturell reproduktion och breddat deltagande i den svenska kulturskolan” den 27 mars 2020.

Den är skriven inom ämnet Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap i forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.

Det här är kulturskolan

Benämningen kulturskola har i allt större utsträckning kommit att ersätta benämningen musikskola.

En successiv utveckling mot en kulturskola som erbjuder kurser i ett brett utbud av konstnärliga uttryck pågår i hela landet, även om det fortfarande ser olika ut i olika kommuner.

Källa: regeringens proposition 2017/18:164 

Det finns ingen formell definition av vad en kommunal kulturskola är, även om ett försök gjordes i kulturutredningen från 1995.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.