Annons
Panorama över marken i en krater på Mars, rödaktig och med en sprucken yta med platta stenar.

Panoramabild över Gale-kratern på Mars, tagen av strövaren Curiosity.

Bild: 
NASA's Goddard Space Flight Center

Så ska vi undersöka om det finns liv på Mars

Roboten Curiosity har hittat organiska ämnen på Mars. Men ingen vet om det är tecken på liv, eller om någon enklare kemisk process ligger bakom.

Författare: 

Publicerad:

2018-06-11

För första gången har forskare entydigt kunnat påvisa komplexa kolföreningar på planeten Mars. Anledningen att leta efter sådana organiska ämnen är att man vill hitta tecken på liv -- men riktigt där är forskarna inte ännu.

-- Målet är att hitta en molekyl som vi vet att den här på jorden bara bildas av levande organismer, säger biologen Magnus Ivarsson som är forskare på Naturhistoriska riksmuseet.

Roboten Curiosity borrade i de tre miljarder år gamla sedimentavlagringarna på botten av en krater. När materialet hettades upp frigjordes många olika kolhaltiga molekyler. De här molekylerna kan ha uppstått genom kemiska och geologiska processer, eller ha kommit till Mars yta med meteoriter. De skulle också kunna vara rester av forntida liv. Forskarna skriver i sin rapport att det här fyndet antyder att det kan finnas bättre bevarade molekyler längre under ytan, eller i material som inte har varit exponerat för väder och kosmisk strålning under lika lång tid.

I en annan studie av mätningar från Curiosity, som publicerats samtidigt, syns tydliga årstidsvariationer i den uppmätta mängden metan i den tunna marsianska atmosfären.

-- Det tycker jag är intressant. Det är uppenbarligen något som smälter och frigör metan, säger Magnus Ivarsson.

Metan är en ganska enkel kolförening, som det finns gott om bland annat på Saturnusmånen Titan. Här på jorden kommer nästan allt metan från biologiska processer, och finns bland annat lagrat i form av metanhaltig is som kallas metanklatrat. Det kanske är något sådant material som tinar i den marsianska sommaren.

-- Det här tycker jag att de ska gå vidare och undersöka mer, säger Magnus Ivarsson.

Bland annat tänker han att det skulle kunna gå att titta på kvoten mellan de stabila kolisotoperna kol-12 och kol-13 -- levande organismer brukar nämligen ansamla lite högre andel av kol-12 än den som finns naturligt i omgivningen. Men det är en svår analys.

För att verkligen övertyga Magnus Ivarsson om att det har funnits liv på Mars behövs det egentligen något annat. Han skulle vilja se en mer komplex molekyl, kanske ett protein.

-- På önskelistan står också att hitta molekylen ihop med en fossil mikroorganism, säger han.

Om två år kommer två olika farkoster att skickas iväg mot Mars, den europeisk-ryska Exomars 2020 och amerikanska Mars 2020. Magnus Ivarsson är inblandad i förberedelser för Mars 2020.

-- Vi tar fram en atlas över framför allt fossila mikroorganismer.

Atlasen ska innehålla potentiella tecken på liv, och är tänkt att användas som referens när proverna analyseras. Roboten som skickas till Mars 2020 ska borra i marken och förpacka borrkärnorna i ståltuber. Några år senare kommer en annan farkost, som ska hämta hem dessa prover till jorden. Då kommer forskare att kunna göra fler typer av analyser.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar