Annons

Roboten Curiosity har borrat fram organiska molekyler ur gammalt sediment på Mars – och avslutade med att ta en selfie.

Bild: 
NASA / JPL-Caltech / MSSS

Nya spår i jakten efter liv på Mars

Roboten Curiosity har hittat organiska ämnen på Mars. Frågan är om det är tecken på liv – eller spår efter någon enklare kemisk process.

Författare: 

Publicerad:

2018-06-11

För första gången har forskare entydigt kunnat påvisa komplexa kolföreningar på planeten Mars. Anledningen till att leta efter sådana organiska ämnen är att de kan vara tecken på liv. Men den slutsatsen kan forskarna inte dra ännu.

– Målet är att hitta en molekyl som vi här på jorden vet bara bildas av levande organismer, säger biologen Magnus Ivarsson, som är forskare på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Roboten Curiosity borrade i tre miljarder år gamla sedimentavlagringar, på botten av en krater på Mars. När materialet hettades upp frigjordes många olika kolhaltiga molekyler. Dessa molekyler kan ha bildats genom kemiska och geologiska processer, eller ha kommit till Mars yta med meteoriter. De skulle också kunna vara rester av forntida liv. Forskarna skriver i sin rapport att det här fyndet antyder att det kan finnas bättre bevarade molekyler längre ner under ytan, eller i material som inte har varit exponerat för väder och kosmisk strålning under lika lång tid.

En annan studie av mätningar från Curiosity, som publicerades i samma nummer av tidskriften Science, visar att mängden metan i den tunna atmosfär som omger Mars varierar tydligt med årstiderna.

– Det tycker jag är intressant. Det är uppenbarligen något som smälter och frigör metan, säger Magnus Ivarsson.

Metan är en ganska enkel kolförening, som det finns gott om bland annat på Saturnusmånen Titan. Här på jorden kommer nästan allt metan från biologiska processer, och finns bland annat lagrat i form av metanhaltig is som kallas metanklatrat. Kanske är det något liknande material som tinar under den marsianska sommaren.

– Det här tycker jag att de ska undersöka noggrannare, säger Magnus Ivarsson.

Bland annat menar han att det skulle kunna gå att titta på kvoten mellan de stabila kolisotoperna kol-12 och kol-13. I levande organismer brukar det nämligen ansamlas lite högre andel av kol-12 än vad som finns naturligt i omgivningen. Men det är en svår analys.

För att stärka misstankarna att det har funnits liv på Mars behövs något annat. Magnus Ivarsson skulle vilja se en mer komplex molekyl, kanske ett protein:

– På önskelistan står också att hitta molekylen ihop med en fossil mikroorganism.

År 2020 kommer två olika farkoster att skickas i väg mot Mars: den europeisk-ryska Exomars 2020 och amerikanska Mars 2020. Magnus Ivarsson är inblandad i det senare projektet.

– Vi tar fram en atlas över framför allt fossila mikroorganismer.

Atlasen ska innehålla potentiella tecken på liv, och är tänkt att användas som referens när proverna analyseras. Roboten som skickas till Mars 2020 ska borra i marken och förpacka borrkärnorna i ståltuber. Några år senare hämtas proverna hem till jorden av en annan farkost. Då kommer forskare att kunna göra mer avancerade analyser.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar