Annons

För aktiva äldre är risken att dö i covd-19 betydligt lägre än för de som redan innan de drabbades av sjukdomen behövde mycket hjälp i vardagen.

Bild: 
Getty Images

Skörhet – inte ålder – kopplas till ökad risk att dö i covid-19

Hög ålder har sagts vara en riskfaktor för att avlida i covid-19. Svenska forskare visar nu att de äldre patienter som löper ökad risk att avlida är de som rankas högt på en skattningsskala som mäter skörhet.

Annons

Publicerad:

2020-11-11

I mars 2020 översvämmades sjukhusen i Stockholm av patienter som var svårt sjuka i covid-19. Sara Tehrani, specialistläkare i internmedicin vid Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet, var en av läkarna som vårdade dessa patienter. Hon berättar att många kom in med svår andningssvikt och försämrades raskt på kort tid.

– Det var svårt att förstå sig på sjukdomsförloppet, då det var så olikt andra luftvägsinfektioner som vanlig influensa och lunginflammation. När flera patienter med covid-19 dog på vår avdelning under de första veckorna, kände jag att jag vill veta hur det går för våra patienter på en större skala, säger hon. 

Detta lade grunden för studien. Sara Tehrani jobbar på IMA, medicinsk intermediär vårdavdelning, som är nivån under intensivvård. I studien inkluderades patienter som hade vårdats på Danderyds sjukhus med bekräftad covid-19, oavsett svårighetsgrad på sjukdomen och vårdnivå.

Ville se vad som förutspår dödlig utgång

Från Kina hade det kommit rapporter om att äldre patienter och patienter med vanliga folksjukdomar, som högt blodtryck och diabetes, hade ökad risk att avlida i sjukdomen.

– Vi ville se om detta stämde, säger Sara Tehrani. 

Det visade sig på gruppnivå att hög ålder, kronisk njursjukdom och att tidigare ha drabbats av stroke, ökade risken att avlida i sjukdomen.

– Men hos de över 65 år var skattningen av skörhet den enda oberoende faktorn som förutspådde dödlighet. Högt blodtryck och diabetes, däremot, hade ingen relation till dödlighet i denna grupp, säger hon.

Skalan kallas Clinical Frailty Scale, CFS, och skattar graden av en persons aktivitet- och funktionsnivå innan hen har blivit sjuk (se ruta). Den är bara utvärderad för personer som är 65 år och äldre, och i studien användes därför skalan bara för äldre.

Aktivitet och funktion viktigare än ålder

Forskarna kunde se att de patienter som senare avled, oftare hade rankats ha CFS-nivå 4 eller högre. Enligt Sara Tehrani bidrar de nya resultaten med värdefull kunskap.

– Detta ger en ytterligare pusselbit för att vi ska kunna göra bedömningar i vården. En patient som är 82 år men i grunden har en hög funktionsnivå, kan ha en god chans att klara sjukdomen, säger Sara Tehrani.

Hon betonar att skattningen inte ska användas som ett sätt att välja bort patienter från viss behandling.

– När en patient blir allt svårare sjuk och funktionen i viktiga organ börjar svikta, kan vi idag sätta in avancerade behandlingar och intensiv vård som ibland kan rädda liv. Men det är krävande och tar lång tid att återhämta sig efter ett långt och komplicerat sjukdomsförlopp, säger hon och fortsätter:

– Inom vården måste vi bedöma om det är meningsfullt att sätta in en tuff och ofta plågsam behandling för en i grunden mycket skör patient med liten chans till överlevnad.

Forskar även om cirkulation

I studien ingick 255 patienter som var inneliggande på Danderyds sjukhus under mars och april i år. De var mellan 20 och 103 år, varav drygt hälften, 143 personer, var över 65 år.

– Det avspeglar åldersfördelningen på hela sjukhuset under samma tidsperiod, där vi vårdade drygt 800 patienter, säger hon.

Vid uppföljningen 60 dagar efter inläggning hade 70 av 255 personer i studien avlidit, vilket motsvarar 27 procent.  Av dessa dödsfall skedde 90 procent bland patienter äldre än 65 år. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Infectious Diseases.

Normalt forskar Sara Tehrani om blodcirkulation i kroppens minsta kärl, mikrocirkulationen, med icke-invasiva metoder.

– Nu håller jag på med en studie där jag mäter funktionen i mikrocirkulationen hos patienter med covid-19, både när de är inneliggande på sjukhus och efter att de tillfrisknat, för att se hur sjukdomen påverkar kärlfunktionen på kort och lång sikt, säger hon.

Sara Tehrani

Sara Tehrani, specialistläkare i internmedicin vid Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet, visar i en studie att de äldre patienter som löper ökad risk att avlida i covid-19 är de som rankas högt på en skattningsskala som mäter skörhet (se ruta nedan).

Bild: 
Mehdi Rafinia

Klinisk skörhetsskala – Clinical Fraility Scale

Den skala som används är utvecklad i Kanada och kallas Clinical Fraility Scale. På svenska kan det ungefärligt översättas till Klinisk skörhetsskala. Den rankar patienter i nio steg.

1 Mycket vital – individer som är starka, aktiva, energiska och motiverade. De brukar 
ofta träna regelbundet. De tillhör de som är i bäst skick för sin ålder.

2 Vital – individer som inte har några sjukdomssymtom men som är i sämre skick än individer i kategori 1. De tränar ofta eller är emellanåt mycket aktiva, exempelvis beroende på årstid.

3 Klarar sig bra – individer vars medicinska problem är väl kontrollerade, men som inte regelbundet är aktiva utöver vanliga promenader.

4 Sårbar – är inte beroende av andras hjälp i vardagen, men har ofta symtom som begränsar deras aktiviteter. Ett vanligt klagomål är att de begränsas (”saktas ned”) och/eller blir trötta under dagen.

5 Lindrigt skör – dessa individer är ofta uppenbart långsammare, och behöver hjälp med komplexa IADL (Instrumental Activities of Daily Living)-aktiviteter, vilket innebär ekonomi, transporter, tungt hushållsarbete, medicinering. Lindrig skörhet försämrar i allmänhet förmågan att handla och gå ut på egen hand, laga mat och utföra hushållarbete.

6 Måttligt skör – individer som behöver hjälp med alla utomhusaktiviteter och hushållsarbete. Inomhus har de ofta problem med trappor, behöver hjälp med att tvätta sig, och kan behöva minimal hjälp, som uppmaning eller stöd, med att klä på sig.

7 Allvarligt skör – är helt beroende av andra för personlig egenvård oavsett orsak (fysisk eller kognitiv). Trots det framstår de som stabila och utan hög risk för att dö (inom ungefär sex månader).

8 Mycket allvarligt skör – helt beroende, närmar sig livets slut. De kan i allmänhet inte tillfriskna ens från en lindrig sjukdom.

9 Terminalt sjuk – närmar sig livets slut. I den här kategorin ingår individer med en förväntad återstående livslängd på mindre än sex månader utan övriga uppenbara tecken på skörhet.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.