Annons

Nedrustning på den globala arenan är en komplex fråga som berör många olika forskningsområden, från psykologi till statsvetenskap och teologi. Med det nya centret vid Uppsala universitet som ska ledas av Erik Melander, i dag professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning, tas ett brett, tvärvetenskapligt grepp.

Bild: 
Mikael Wallerstedt

Uppsalaforskare ska nedrusta världens kärnvapen

Under 2021 ska Uppsala universitet få ett nytt kunskapscenter. Fokus ska ligga på forskning kring hur man bäst får länder att skrota sina kärnvapen.

Annons

Idag finns omkring 13 400 kärnvapen i världen. För att bidra till kärnvapennedrustning har regeringen bett Uppsala universitet att starta ett nytt kunskapscenter under år 2021. Dess tilltänkta föreståndare är Erik Melander, i dag professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning.

– Tanken är att ta ett mycket brett forskningsgrepp. Vi vill studera allt ifrån vilka förutsättningar som krävs för att få till några förhandlingar, till hur man bäst kontrollerar att länder som åtagit sig att nedrusta faktiskt gör det, säger han.

Vill förstå hur fientliga relationer vänder

Forskarna vill även studera vad som kännetecknar relationen mellan stater som är sams utan att behöva kärnvapen. Ett exempel är två länder som kvalar in på topplistan över vilka som krigat mest mot varandra genom historien: Sverige och Danmark.

– I dag är det däremot uteslutet att vi skulle behöva kärnvapen för att hantera relationen till Danmark, och det finns flera exempel på fientliga relationer som vänt på samma sätt, säger Erik Melander.

Centret ska vara tvärvetenskapligt och inkludera arbetsgrupper med exempelvis statsvetare, psykologer, nationalekonomer, medicinare, seismologer (som studerar hur man upptäcker kärnvapenprov) – samt teologer.

– Religion kan vara en väldigt viktig del i hur man resonerar etiskt kring gott och ont, och hos många går hela deras omvärldssyn via ett religiöst prisma, även enskilda ledare. Det är viktigt att förstå de aktörer som vill ha eller strävar efter kärnvapen även om man själv inte håller med.

Kritiker varnar för en osäkrare värld

En del menar att kärnvapen gjort världen säkrare och pekar exempelvis på det apokalyptiska storkrig som uteblev under det kalla kriget. Erik Melander säger att kärnvapen kan ha spelat en roll, men att det är långt ifrån hela förklaringen.

Det är däremot en intressant forskningsfråga för oss. Under vilka omständigheter kan kärnvapen möjligen ha en stabiliserande roll? Man det finns mycket man kan göra utan att nedrusta helt, till exempel jobba för att minska antalet kärnvapen, och samarbeta för att skydda processen när de produceras, samt kasseras och förstörs.

Centret ska inte göra några politiska ställningstaganden utan snarare förse beslutsfattare med kunskapsunderlag – både i Sverige men också internationellt. Enskilda forskare kan komma att delta i debatten, men inte som företrädare för centret.

Målet är att centret ska komma igång med arbetsgrupperna några månader in i år 2021, säger Erik Melander.

– Vi utlyser även en professur. Men den processen ska få ta längre tid, så att centret hinner bli mer känt och lockar många bra sökande.

Centret heter Alva Myrdals Center, döpt efter den tidigare Uppsalastudenten och nedrustningsförhandlaren Alva Myrdal (1902 – 1986) som mottog Nobels fredspris år 1982.

Vässad svensk teknik avslöjar kärnvapen

På fem platser i Sverige installeras ett världsunikt system som förbättrar förmågan att upptäcka kärnvapenprov.

2020-07-09

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.