Arktis smälter – jag cyklar

Sommarens mätningar av isen i Arktis har nu sammanställts av polarforskarna. Och det ser inte bra ut. Istäcket har minskat med tjugo procent sedan 1978. Tjugo procent. Hur mycket är det? Finns det inte en himla massa is däruppe? Det är knepigt med siffror och fakta, det blir fort abstrakt. Ibland krävs något mer för att själva budskapet ska nå fram. Det hände mig på en konferens för ett par år sedan. Isbjörnsforskaren Ian Sterling radade upp tabeller och diagram över de allt magrare isbjörnarna. Siffror pekade på allt sämre överlevnad hos di små ungarna. Det var korrekt, övertygande. Vi förstod. Isen ligger inte där den ska, sälen/maten finns inte där den borde finnas. Så avslutar han med ett fotografi av en isbjörnshona med två ungar under sig. De ligger på en slaskig snöhög, på det som återstår av ett ide som tinat bort på grund av regnstormar. Alla tre är döda. Ett sanslöst vackert och sorgligt naturfotografi. Och insikten om Arktis framtid tog plötsligt en ny väg i mitt medvetande.Så trots vetenskapliga dispyter om klimatförändringarna: jag cyklar!