Söt eller bitter? Ny hjärtmedicin godkänd enbart för svarta

Publicerad

Är vi på väg mot en era av rasbaserad medicin? Frågan är aktuell sedan läkemedelsverket i USA nyligen godkänt en medicin mot hjärtsvikt enkom för svarta (FDA-pressmeddelande). Aldrig tidigare har myndigheten godkänt en rasspecifik medicin.I ett land där svarta som grupp har en sämre hälsa än andra på flera områden – hjärtsjukdomar är ett – är det svårt att motsätta sig försök att motverka ojämlikheterna (The Black Commentator). Och få ifrågasätter den placebokontrollerade studie som visar att BiDil minskar dödligheten hos hjärtsjuka som identifierar sig som svarta med drygt 40 procent. Men ingen vet om medicinen, som består av en kombination av två äldre preparat, fungerar bättre hos afro-amerikaner än andra eftersom inga studier sökt svar på den frågan. Och skälet till det, menar kritiker, är kommersiella. Det aktuella patentet, riktat mot afro-amerikaner, sträcker sig till 2020. Ett generellt patent skulle å andra sidan ha gått ut 2007 (BBC).Läkemedelsbolaget bakom BiDil har försäkrat sig om stöd från afro-afrikanska grupper, t ex Association of Black Cardiologists som fått 200 000 dollar av bolaget (New York Times), innan lanseringen av en medicin som väcker både politiskt och vetenskapligt svåra frågor. För är det rimligt att basera en medicin på ett begrepp som ras, som närmast är omöjligt att definiera biologiskt? Tidigare resultat tyder på att BiDil, som bland annat höjer kvävehalten i blodet, kan ha en specifik effekt på svarta med hjärtsvikt. Man har exempelvis sett att de producerar mindre kväve i blodkärlen än vita (kväve vidgar blodkärlen och minskar belastningen på hjärtat). Men beror det på att de är svarta? Eller på underliggande kulturella, ekonomiska och sociala faktorer? Det finns exempelvis bevis för att social isolering och självförtroende påverkar hjärtats och kärlens funktion (New England Journal of Medicine). Och hur användbara är rasspecifika mediciner i klinisk praxis, när genetiska variationer inom raser är minst lika stora som den mellan olika raser? Och finns det inte en risk att rasspecifika farmaka legitimerar rasbegreppet i andra, diskriminerande sammanhang?Andra menar att en medicin grundad på hudfärg och andra ytliga egenskaper som kulturellt definierar en ras, bör ses som ett första steg mot mer individuell, och genetiskt specifik farmakologisk behandling.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor