Annons

Blogg

Sveriges första tidskriftsblogg – start 2004.

Redan 1901 föreslås en kvinna få nobelpriset i litteratur, men det är bara ett enstaka förslag och de närmast följande åren föreslås ingen kvinna alls. Men 1904 dyker det upp en kandidat som ni alla känner igen, Selma Lagerlöf. Hon får visserligen bara ett förslag, men hon blir en återkommande kandidat varje år fram till 1909, då hon får riktigt många förslag. Några andra kvinnliga författare...
Den norska Nobelkommittén får redan första året (1901) förslag på två kvinnor. Den ena är en amerikansk senator och den andra en europeisk fredsaktivist vid namn Bertha von Suttner. Det är flera som föreslår henne och många tror att hon skall bli den första fredspristagaren. Detta för att hon var vän med Alfred Nobel, som i sin tur var förälskad i henne, och var den som fick Nobel intresserad av...
För att kunna utses till nobelpristagare måste man vara skriftligen föreslagen av någon från de olika kategorier som inbjuds att ge förslag. T.ex. inbjuds varje år alla nordiska professorer i fysik att föreslå årets fysikpristagare. År 1903 kommer 35 förslag, bland annat på Pierre Curie, en fransk forskare som tillsammans med sin hustru Marie (f. Sklodowska) upptäckt radium och studerat...
Vetenskapsradion har just sänt två program om ”kvinnor som blåstes på nobelpriset”: Marietta Blau och Lise Meitner. Så någon kan ju faktiskt undra om kvinnor överhuvudtaget kan få nobelpris. Alfred Nobel skrev ett testamente några år tidigare än det berömda och i det står att man kan prisbelönas ”vare sig man är man eller kvinna”. Men i det slutliga testamentet hade han ändrat det till ”vare sig...
Stora värden har gått till spillo i årets skogsbränder, och de har bidragit till växthuseffekten. Skogsbränder har förekommit så länge det har funnits skogar. Den tidigaste brand man hittat spår av inträffade redan under silurtiden för mer än 420 miljoner år sedan, innan de första skogarna utvecklades under den därpå följande devontiden. Luftens syrehalt under silurtiden var lägre än nu och...
Ädelgaserna har fått sin förnämliga benämning därför att de inte bildar kemiska föreningar utan är sig själva nog. Det har emellertid länge varit känt att ädelgasen xenon kan bilda föreningar med både syre och fluor. Nu har ett kanadensiskt forskarlag visat att xenontrioxid, XeO3, kan förena sig med en s.k. kroneter till en molekyl med inte mindre än 39 atomer, (CH2CH2O)5XeO3. I motsats till den...
Vi människor anser oss ju vara en framgångsrik art med många individer. Vi hör också till de större djuren, även om vi är långt ifrån de största. Mänsklighetens samlade vikt uppskattades för år 2015 vara 369 miljoner ton. Vikten bara av kolatomerna i alla människors kroppar uppskattas av ett israeliskt forskarlag till 60 miljoner ton, eller 0,06 Gt (gigaton). För en enda art är det mycket, men...
I inlägget ”Mina fysiktidskrifter 2” påpekade jag nyligen att det middagstal som Otto Hahn höll vid Nobelbanketten 1946 inte fanns att läsa på nobelprize.org, där normalt alla pristagarnas middagstal publiceras. Nu kan jag glädja alla läsare av middagstal att även detta är publicerat och återfinnes på < https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1944/hahn-speech.html >.
Fästingar kallades i radion för insekter, men även om bådadera är leddjur så är de på sätt och vis mindre besläktade än vi är med fiskarna. Fästingarna är inte "inskurna" (latinska "insecta", grekiska "entoma"), dvs bestående av delar åtskilda av smal "getinghals" och "getingmidja". Inte heller stämmer det in på en annan beteckning på insekter, Hexapoda, sexfotade. Det gör det inte på alla...
Ett israeliskt-amerikanskt forskarlag har uppskattat hur jordens levande materia fördelar sig på olika grupper av organismer. Man har uttryckt biomassan som gigaton (miljarder ton) kolatomer. Uttryckt på detta sätt utgör den totala biomassan 550, varav växter är 450, prokaryoter (bakterier och arkéer) 82, svampar 12, djur 2 och övriga 4. Av djuren står leddjuren (kräftdjur, mångfotingar,...